Trender för 2025 - del 3
9# AI gör mitt jobb, #10 Crypto is back, #11 Du belönas för flexibilitet, empati och nyfikenhet, #12 Våra städer börjar lagrar CO2
Hej och välkommen till 🚀 Plötsligt i framtiden.
2025 har inletts med osäkerhet, politiska spänningar, förödande bränder och andra utmaningar inom nutidsbegreppet polykris. Samtidigt finns det mycket som pekar på att det nya året också kommer att fyllas av häpnadsväckande och hoppfulla innovationer, där vi når nya tröskelpunkter som skriver om spelreglerna för vad som är möjligt inom områden som klimatomställning, hälsa och utbildning.
Den är veckan fortsätter vi spaningarna för 2025 där vi ska vi doppa tårna i jobben, krypto, mänskliga förmågor och nya typer av kolsänkor.
Tidigare spaningar hittar du här ➡️ Del 1 (#1 Nya AI-ord, #2 Vi uppdaterar våra modeller & ramverk, #3 Från olja till metaller, #4 Kliv närmare kvantdatorer) och ➡️ Del 2 (5# Tiden flyger, #6 Pengarna flyttas, #7 Agenternas år, #8 Sverige och AI)
Då kör vi.
/ Judith
Trend 9: AI gör mitt jobb (medan jag tappar hakan)
I september förra året lanserade OpenAI sin AI-modell o1 där man tog ett stort steg framåt i hur stora språkmodeller funkar. Plötsligt kunde AI-modellerna bryta ner komplexa utmaningar till en serie enklare problem – och steg för steg resonera sig fram till svar (den här videon förklarar mer). I december kom uppföljaren o3 med ytterligare funktionalitet – samt en motsvarighet från Google; Gemini 2.0 Flash Thinking.
Men.
Det var först när Google för drygt en månad sedan lanserade sin modell Gemini Deep Research som jag själv upplevde ett holy sh*t moment. Här resonerar sig modellen inte bara fram till sina svar, utan kläcker ur sig imponerande rapporter kopplat till frågeställningen. På minuter producerar den sådant som tar mig som människa flera dagar att verka fram (mina rapporter är dock än så länge estetiskt snyggare än Googles 😅).
Hur funkar det då? I videon här under ställde jag frågan “Kommer Sverige på allvar att satsa på AI under 2025?” (en fråga jag adresserade i förra veckans spaningar).
Vad kom Gemini Deep Research då fram till? Jo, modellen gav mig ett väl underbyggt resonemang kring att Sverige som land har AI-potential utifrån vår starka tradition av innovation och teknisk kompetens. Men (!) att vi nu behöver accelerera vår AI-adoption för att behålla vår konkurrenskraft. Samma slutsats som jag själv – och många andra – dragit med andra ord. Jag kan starkt rekommendera att testa Deep Research. Om du inte pallar just nu kan du klicka på länken här under för att komma åt rapporten jag genererade, så får du en känsla av vad vi pratar om.
🔗 Rapporten från Gemini Deep Research
Här kan du läsa mer:
Try Deep Research and our new experimental model in Gemini, your AI assistant
Google's Gemini Can Now Do Research in Minutes That Would Take a Human Hours
Trend 10: Crypto is back
Många kryptovalutor har gått upp rejält det senaste halvåret och Bitcoin nådde i december första gången ett värde över 100 000 dollar. Den generella uppgången beror till stor del på USA:s tillträdande regering och dess löfte att göra USA till "the crypto capital of the planet". The Washington Post skriver att Donald Trump kan komma att utfärda en verkställande order kopplat till krypto redan på sin första dag, alltså nästa vecka. När avregleringar väntar runt hörnet ökar optimismen.
Under 2025 lär krypto fortsatt vara ett väldigt volatilt fenomen när det kommer till ekonomiska värden. Men sannolikt kommer tekniken att få både ökat intresse och acceptans under året.
Själv är jag inte någon påhejare av kryptovalutor (framför allt inte de energitunga valutorna som är baserade på Proof of work-metoden). Däremot tycker jag att den underliggande decentraliserade teknologin blockkedjor är spännande – framför allt kopplat till tillit och spårbarhet. Här kan du läsa mer om hur tekniken kan användas i andra kontexter.
Blockkedjor för spårbarhet och kontroll: Hur ska du veta att den ekologiska tomaten inte är besprutad? Att kaffebönorna är odlade på ett schysst sätt? Att fisken inte är fiskad illegalt och att klimatavtrycket för din matkasse inte skjuter i höjden? Till artikeln.
Samhällstjänster med medborgaren i centrum: Blockkedjor kan användas som grund när vi bygger våra samhällssystem. Dels kan distribuerade teknologier användas för att säkra känslig information – men också ge tillbaks kontrollen över viss information till medborgaren. Till artikeln.
Microgrids för lokal produktion & handel av grön el: Ett microgrid är ett lokalt självförsörjande elsystem där blockkedjor kan spela en finurlig roll. I det lokala systemet kan energi genereras, lagras och handlas mellan olika parter. Det kan fungera på egen hand eller vara ihopkopplat med ett större elnät. Till artikeln.
Rapport: Vad sjutton är Blockkedjor? & vad kan de användas till?
Trend 11: Du belönas för flexibilitet, empati och nyfikenhet
The Future of Jobs Report 2025 från World Economic Forum är ute. Bland annat konstaterar man att teknologiska förändringar, geoekonomisk fragmentering, ekonomisk osäkerhet, demografiska skiften och den gröna omställningen – var för sig och i kombination med varandra – är några av de huvudsakliga drivkrafterna som förväntas transformera den globala arbetsmarknaden fram till 2030. Man konstaterar också att ⤵️.
“Workers can expect that two-fifths (39%) of their existing skill sets will be transformed or become outdated over the 2025-2030 period.”
Något som gör det ständiga lärandet än mer relevant framåt. Och för att kunna verka i tider av allt snabbare förändring blir även så kallade “soft skills” som motståndskraft, flexibilitet, agility, ledarskap, motivation, självmedvetenhet, empati och nyfikenhet värdefulla.
Trend 12: Våra städer börjar lagrar CO2
Om det är något vi vet om framtiden så är det att ALLT omkring oss behöver bli fossilfritt, cirkulärt och verka inom 🌍 gränser. Och det gäller alla typer av områden och industrier, även de som är kluriga att ställa om.
Ett av de områden som anses vara just en svår 🥜 att knäcka är cement (nyckelkomponenten i betong) som idag står för 8 % av de globala utsläppen av koldioxid. Men saker börjar att hända.
För ett par veckor sedan var jag på ett event ordnat av Norrsken på temat Decarbonizing Cement – där Rebecka Löthman Rydå från Norrsken samtalade med Oscar Hållén från CemVision och Hugo Leandri från Brimstone. Två cementaktörer som på olika sätt lyckats få bort en massa koldioxid från produktionen (den ena byter ut kalstenen mot en annan sten och den andra använder industriella restprodukter som insatsvara). Läs mer här.
Nyligen skrev jag en artikel om hur nya utmanare inom cement börjat ställa om branschen. Men inte bara mot att bli koldioxidfri – utan där våra byggda miljöer (hus och infrastruktur) även kommer att kunna lagra koldioxid. Alltså gå från att vara stora utsläppare till att bli kolsänkor.
Det svensk-nederländska bolaget Paebbl – som jag själv har investerat i – omvandlar infångad CO2 till byggmaterial genom en process som kallas för mineralisering. För varje ton CO2 som fångas in kan upp till 3 ton cementbaserat material skapas. Mer specifikt blir resultatet ett CO2-bindande pulver som kan användas som ingrediens i betong – något som möjliggör för våra framtida städer att inte bara bli fossilfria, utan även koldioxid-negativa. Läs mer här ➡️ We've raised $25m to supercharge CO₂ storage in the built environment.
Det är en bit kvar tills olika lösningar inom fossilfri cement på allvar börjar utmana de klimatdåliga metoderna; inte minst när det kommer till reglering, att skala upp och att få ner priset för de hållbara alternativen. Samtidigt blir traditionella metoder mer pressade än någonsin på grund av skärpta krav inom EUs utsläppshandelssystem (EU ETS) som träder i kraft inom kort. Regler som förväntas öka kostnaderna för klimatdålig cement och som förhoppningsvis ökar på omställningstakten under 2025.
I artikeln här under kan du läsa mer CemVision, Brimstone, Paebbl och andra lösningar som tillsammans kan förvandla våra städer till framtida klimathjältar.
Framtida städer som lagrar CO2
Visste du att betong både är världens mest använda material och en av de största utsläpparna av växthusgaser? Samtidigt finns det nu stora möjligheter att använda en etablerad marknad – allt som har med bygg och infrastruktur att göra – för att göra det direkt motsatta; lagra en massa koldioxid och skapa nya typer av kolsänkor.
Det var allt för den här gången.
Ta hand om er så hör jag av mig snart igen med de sista spaningarna för 2025.
/ Judith
🥰 Tack för att du prenumererar på nyhetsbrevet Plötsligt i Framtiden! Om du har frågor eller tips på vad jag borde skriva om – kommentera gärna på LinkedIn eller skicka ett DM. & tipsa gärna andra som du tror skulle gilla att kika in i en framtid där teknik och hållbarhet är den gröna tråden.
Deep Research är 🤯.
Känns som Google verkligen börjar komma ikapp!
ja sjukt fantastiskt det börjar bli. Och samtidigt kommer jag på mig själv att sitta och tänka "fan va slött det går" hahaha.