Framtida städer som lagrar CO2

Cement behöver gå från stor klimatbov till 🌍-hjälte

Nov 03, 2024

Hej & välkommen till 🚀 Plötsligt i framtiden.

Vi vet att ALLT omkring oss behöver bli fossilfritt, cirkulärt och verka inom planetens gränser. Inklusive allt som är riktigt utmanande att ställa om. Vi ska nu prata om en sån där 🥜 som varit svår att knäcka; cement (nyckelkomponenten i betong) som idag står för 8 % av de globala utsläppen av koldioxid. Men där spännande lösningar är på gång.

Med tanke på att betong är världens mest använda material finns det stora möjligheter att använda en etablerad marknad – allt som har med bygg och infrastruktur att göra – för att göra det direkt motsatta. Istället för att släppa ut, lagra en massa koldioxid. Och skapa nya typer av kolsänkor.

I det här utskicket ska vi inte prata om det 🇺🇸 ödesvalet (klimatplaner dröjer då världen väntar in USA-valet) utan om framtida hållbara städer. Och längst ner i nyhetsbrevet hittar du tips på flera superspännande jobb – för dig som är sugen på att vara med och ställa om 🔨 🏘️ 🏗️-branschen.

/ Judith

En grå nödvändighet

Vaclav Smil kallar cement, stål, plast och ammoniak för “the four pillars of modern civilization”, vilka enligt honom står allra högst på vår nödvändighetskala. Det dessa ändå väldigt olika material har gemensamt är 1) att de inte enkelt kan ersättas av andra material, 2) att vi kommer att behöva betydligt mer av dem i framtiden och 3) att deras storskaliga produktion i dagsläget är beroende av fossila bränslen.

Tittar vi på cementet är denna gråa massa avgörande för att vi även framåt ska kunna bygga bostäder, sjukhus, skolor, broar och annan infrastruktur i våra samhällen. Efterfrågan på cement beräknas att öka med upp till 50% till år 2050 på grund av en växande global befolkning, fortsatt inflyttning till städer och ekonomisk tillväxt i delar av världen. Dessutom lär en massa cement behövas för att klimatanpassa våra samhällen och göra dem bättre rustade för ett mer extremt klimat (översvämningar, kraftigare stormar osv).

Innan vi går in på lösningarna, låt oss först titta på grunden.

Back to basic: betong och cement

Till att börja med, vad är ens skillnaden mellan betong och cement? Alltså 🍎 vs 🍐?

Jo. Betong är världens mest använda byggmaterial. Och cement är huvudkomponenten i betong och själva bindemedlet som likt ett lim får allt att hålla ihop. Ska vi reda ut alla komponenter ser det ut så här:

Betong = cement + sand + grus + vatten + andra tillsatsmaterial

Varför är då cement dåligt för planeten?

För att svara på den frågan behöver vi gå in på dess tillverkning. Dagens cement, så kallad Portlandcement, tillverkas av kalksten som upphettas till superhöga temperaturer (ca 1500°C). Och i den processen genereras stora mängder utsläpp från två olika håll.

Dels behövs det jättemycket energi för att uppnå de höga temperaturer som behövs. I dagslägen är det framför allt fossila bränslen (kol eller naturgas) som används för upphettningen.
Dels blir koldioxid en restprodukt vid den kemiska processen ➡️ kalksten (CaCO3) bryts ner till kalciumoxid (CaO) och CO2. Kalciumoxiden är själva huvudingrediensen i cement och koldioxid blir en oönskad biprodukt.

Ungefär 40% av utsläppen kommer från uppvärmningen (punkt 1) och ca 60% från den kemiska processen (punkt 2).

Nya hållbara sätt

Tursamt nog börjar det hända saker när det kommer till mer hållbar cement. Och detta sker på olika sätt, bland annat de här:

🏭 Fånga upp koldioxiden: Dels finns det aktörer som fortsätter att tillverka cement på samma sätt som idag, men fångar upp restprodukten koldioxid (genom CCS, carbon capture and storage) och omhändertar gasen så att den inte släpps ut i luften (antingen genom att lagra koldioxiden djupt nere i marken eller genom att injicera tillbaka koldioxiden i cementen där den sedan binds). Detta kallas för “blå cement”. Exempel på aktörer som gör detta är Heidelberg Materials (evoZero) (läs mer här) och CarbonCure (läs mer här).

🌿 Byta ut fossila bränslen mot grön vätgas: För att värma upp kalkstenen behöver de fossila källorna bytas ut mot fossilfria alternativ som vätgas. Något som görs av flera aktörer (exempel här, här och här).

🧪 Nya metoder & material: Andra spelare på marknaden innoverar fram nya sätt att tillverka cementet, där man byter ut kalkstenen mot andra insatsvaror. Svenska CemVision byter ut kalstenen – inte mot en annan sten – utan mot industriella restprodukter. Dessutom har CemVision elektrifierat tillverkningsprocessen (läs mer här). Det amerikanska bolaget Sublime Systems använder olika typer av råmaterial i sin process där man undviker kalksten (läs mer här). Och Kalifornien-baserade Brimstone använder kalciumsilikatbergarter (mer specifikt Ca₂SiO₄) som grund där koldioxid inte blir en restprodukt. I podd-avsnittet här under berättar Brimestone mer om sin lösning.

Men tänk om vi inte bara kan göra cementen fossilfri, utan också lagra en massa koldioxid i våra hus, broar och byggda miljöer. Det vill säga, få våra städer att gå från att vara stora utsläppare till att bli klimathjältar. Just detta hade jag tänkt att ta upp som en sista pusselbit.

🚀 Byggda miljöer som lagrar CO2: Det svensk-nederländska bolaget Paebbl omvandlar infångad CO2 till till byggmaterial genom en process som kallas för mineralisering (baserat på mineralen olivin). För varje ton CO2 som fångas in kan upp till 3 ton cementbaserat material skapas. Mer specifikt blir resultatet ett CO2-bindande pulver som kan användas som ingrediens i betong – något som möjliggör för våra framtida städer att inte bara bli fossilfria, utan även koldioxid-negativa.

“Paebbl's proprietary CO2 mineralisation technology turns captured CO2 to cementitious materials; making carbon-storing construction materials a reality while providing a large-scale, permanent home for all the CO2 we have to capture.”

Nu till den roliga nyheten!

Jag har nämligen själv nyligen investerat i Paebbls senaste runda. I oerhört gott sällskap dessutom. Några av de övriga (och betydligt större) investerarna är Amazons Climate Pledge Fund, Capnamic, Holcim, GOLDBECK, 2050.do, Pale Blue Dot, Aurum Impact, Grantham Foundation med flera. Här kan du läsa mer ⬇️.

Pinga mig gärna om du vill veta mer eller komma i kontakt med stjärnorna på Paebbl. Framför allt om du jobbar inom byggbranschen och vill framtidssäkra din affär.

Om vi ska sammanfatta och avrunda området cement kan vi säga att väldigt mycket är på gång. Bilden här under listar en mängd olika bolag som på olika sätt angriper utmaningen.

Värt att nämna är att det inte bara är alla nya uppstickare som börjat utmana de etablerade cementföretagen. Traditionella metoder är mer pressade än någonsin på grund av skärpta krav inom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) som träder i kraft inom kort. Regler som förväntas öka kostnaderna för klimatdålig cement (läs mer här och här).

Vill dyka djupare i utmaningar och lösningar kopplat till cement kommer här ytterligare några länkar:

Iris ten Have: Green concrete - Building a solid future och Concrete carbon reduction: Exploring innovative technologies in this space
Alliance for Low-Carbon Cement & Concrete: Report – Fast-tracking cement decarbonisation
RISE: Minskad miljöpåverkan från betong och cement

Tips på superspännande jobb

Paebbl söker nu en massa nya medarbetare, där du i din karriär kan få ett stimulerande jobb OCH vara med och ställa om en utsläppande industri. Några av rollerna är:

Human Centric Designer (Fully remote)
Data Scientist (Fully remote)
Modelling and Simulation Engineer (Fully remote)
Financial Controller (Rotterdam)
Geoscientist (Rotterdam)
Junior Process Operator (Rotterdam)

➡️ Fler lediga jobb och mer info finns på careers.paebbl.com.

👾 Avslutningsvis vill jag tipsa om en helt annan sak på temat AI och framtidens marknadsundersökningar. Niklas Laninge puffar på Linkedin för en studie (på svenska) som utförs av Listen Labs. Studien tar ca 10 minuter att genomföra och man chattar med tjänsten när man svarar på frågorna (som såklart anpassas efter dina tidigare svar). Cool plattform värt att testa om man bättre vill greppa framtiden (som redan är här). Länk: ListenLabs.ai/sweden

Det var allt för den här gången.

På återhörande.

/ Judith

🥰 Tack för att du prenumererar på nyhetsbrevet Plötsligt i Framtiden! Om du har frågor eller tips på vad jag borde skriva om – kommentera gärna på LinkedIn eller skicka ett DM. & tipsa gärna andra som du tror skulle gilla att kika in i en framtid där teknik och hållbarhet är den gröna tråden.

Plötsligt i framtiden – Judith Wolst

Discussion about this post