Krokben, framtidens mat och där biologi möter teknik
🍔 🧬 🎵 🌿
Hej & välkommen till Plötsligt i framtiden!
Den hårda vägen har jag lärt mig att ‘snavben’ – ett ord jag själv använt i massa år – tydligen är småländska och rena grekiskan för många. Och att det begrepp de flesta andra använder är krokben. Men det stannar inte där. Vid närmare efterforskning visar det sig finnas mängder av dialektala varianter på ordet – något jag reder ut i slutet av det här nyhetsbrevet.
Oavsett ordval känns det som att vi har snubblat och tappat fart mot en hållbar framtid.
När politiken backar och företag drar tillbaka sina hållbarhetslöften är det lätt att känna både frustration och uppgivenhet. Samtidigt är världen också full av framsteg och initiativ som driver utvecklingen framåt – några av dem ska vi utforska idag. Och vi börjar med att teleportera oss till framtiden.
Då kör vi!
/ Judith
Mot framtiden
Daniel Gilbert är professor i psykologi vid Harvard University. 2006 skrev han en läsvärd artikel i Los Angeles Times där han lyfte fram fyra anledningar till varför människor är så rackarns dåliga på att agera mot klimatförändringar.
“The human brain evolved to respond to threats that have four features -- features that terrorism has and that global warming lacks.”
En av anledningarna handlar om att våra mänskliga hjärnor är känsliga för förändringar som vi kan uppleva i form av ljus, ljud, temperatur, tryck, storlek, vikt med mera. Men eftersom förändringstakten när det kommer till klimatet är så långsam, kan vi inte från en dag till en annan uppleva någon skillnad. Förändringarna går liksom obemärkta förbi i vår vardag – det där med att grodan långsamt kokas, ni vet (en stark metafor, även om den visat sig vara falsk).
Tillbaka till Gilbert som i sin text poängterar att om den då sittande presidenten, George W. Bush, hade kunnat hoppa in i en tidsmaskin och upplevt en dag år 2056 – ja, då hade han återvänt till sin egen tid chockad och förbluffad. Och varit beredd att göra ALLT för att lösa utmaningarna kopplat till klimatet och planeten. Som vi vet är tidsmaskinen (ännu) inte uppfunnen, men vi kan på andra sätt besöka framtiden genom att skapa berättelser om den.
Förra veckan hade jag förmånen att besöka två möjliga framtider genom framtidsprototypen Kött & Blod, framtagen av Sally EY Doberman och Re:meat.
I denna tog vi oss till år 2040, där två väldigt olika scenarier presenterades: en hyfsat positiv framtid där klimatförändringarna stannat vid 1,7 grader – och en mörk version där vi nått 3 graders uppvärmning, den biologiska mångfalden delvis kollapsat och en femtedel av svenskarna lever i matfattigdom.
I det mer positiva framtidsscenariot är cellodlat kött en av pusselbitarna.
“Cultivated meat has the potential to lower land use 95%, water use 78% and emit 92% fewer greenhouse gas emissions compared to conventional beef.” - Re:meat
Här odlas köttet både på industriell skala och hemma i våra kök, där vi tar hand om våra köttceller på samma sätt som vissa idag vårdar sina surdegar. I detta scenario adderar vi näring till våra maskiner, prototypade i bilden här under. Och näringen? Den odlas på våra åkrar med regenerativa och hållbara metoder.
Kanske producerar du nötkött på köksbänken i en bytta, lax i en annan – och dinosauriekött i en tredje. 🤯
"Any useful idea about the futures should appear to be ridiculous.” - Dator's Second Law of the Futures
Tack Sally och Re:meat för en stark framtidsupplevelse!
Vill du lära dig mer om framtidens mat skrev jag om det förra året – artikeln kommer här under.
Nu till ett nytt närliggande tema, där biologi möter teknik och datavetenskap.
Multiomics
Det är inte säkert att du har hört begreppet multiomics, men det är ett spännande område där flera lager av biologisk information kombineras för att försöka lista ut hur olika biologiska system och våra kroppar funkar. Och hur allt hänger ihop: gener, proteiner, metabolism, cellernas kemi, sjukdomar och sånt komplext. Låt oss mer detaljerat dyka ner i två av dessa områden; DNA-sekvensering och syntes.
DNA-sekvensering – att läsa DNA
Sedan en tid har forskare med hjälp av sekvensering kunnat kartlägga det mänskliga genomet – människans hela arvsmassa, den uppsättning instruktioner som styr hur våra kroppar fungerar. Genomet består av 🧬 DNA, som finns i våra celler och påverkar allt från ögonfärg till om du kan rulla tungan (vissa kan forma den till ett rör, andra inte), om du har anlag för absolut gehör 🎵 och om koriander smakar gott – eller som tvål.
Tidigare var det dock både extremt svårt och superdyrt att kartlägga genomet, men kostnaden har sjunkit dramaaaaatiskt. Tack vare exponentiella framsteg inom sekvenseringsteknik, AI och datorkraft har metoderna blivit snabbare, billigare och mer tillgänglig än någonsin.
DNA-syntes – att skriva ny genetisk kod
DNA-syntes handlar om att ta nästa steg: att skapa DNA, antingen naturligt i celler eller artificiellt i labb. Och att konstruera genetiska material med önskade egenskaper. Ett område med stor potential inom medicin, bioteknik och forskning – men som också skapar nya risker och väcker etiska frågor.
En av de största farhågorna är att tekniken ska användas för att skapa farliga virus eller bakterier, vilket ökar risken för bioterrorism. En annan utmaning är teknikens påverkan på ekosystem; att genetiska förändringar sprids i vilda populationer och där får oavsiktliga konsekvenser – och förändrar den ekologiska balansen.
DNA-syntes väcker också etiska frågor. Ska vi till exempel tillåtas att skräddarsy mänskliga embryon för att skapa "superbebisar"? Ska vi få lov att förbättra saker som intelligens, muskelstyrka och livslängd? Att avgöra var gränserna bör dras är inte helt enkelt.
De senaste åren har väldigt mycket hänt inom både sekvensering och syntes. Något som ARK Invest presenterar siffror kring i sin läsvärda rapport Big Ideas 2025.
“Kostnaderna för DNA-sekvensering och syntes har minskat snabbare än vad Moores lag förutspådde. Kostnaden för att läsa biologi med hjälp av multiomics-verktyg som DNA-sekvensering har rasat tio miljarder gånger (10¹⁰) under dess 35-åriga historia. Kostnaderna för DNA-syntes har minskat 100 000 gånger (10⁵) och kan fortsätta att sjunka ytterligare 10 miljoner gånger (10⁷) fram till 2030.” - ARK Invest
När en teknologi både förbättras och faller i kostnad, ja då tenderar den att få spridning och användning. Om vi tittar på möjligheterna, inom vilka områden kan framstegen nyttjas framåt? Låt dyka ner i tre sådana.
👩🏻⚕️ Hälsa
När forskare och läkare får oöverträffad tillgång till de nya verktygen kan det bland annat ge:
Revolutionerande möjligheter att förstå och upptäcka sjukdomar. Framstegen öppnar upp för helt nya möjligheter att förstå sjukdomar. När tekniken kan kartlägga komplexa mönster blir det möjligt att upptäcka orsaker till sjukdomar – och i nästa steg utveckla nya behandlingar och mediciner. Och sjukvården kan tidigare identifiera sjukdomar innan symtomen visar sig. Genom exempelvis blodprov kan genetiska markörer avslöja ökad risk för cancer, hjärtsjukdomar eller neurologiska sjukdomar, vilket gör att förebyggande insatser kan sättas in tidigare.
Precisionsmedicin. Även precisionsmedicin – där behandlingar skräddarsys efter en individs genetiska profil – har börjat ta stora kliv framåt. Istället för en generell one-size-fits-all-metod kan läkare identifiera vilka mediciner och behandlingar som fungerar bäst för just dig, vilket kan leda till effektivare behandlingar med färre biverkningar.
Nya precisionsterapier för sällsynta och kroniska sjukdomar. Nya terapier kan göra det möjligt att rikta in sig på och bota sällsynta sjukdomar och kroniska tillstånd som tidigare saknat effektiva behandlingar.
Men det handlar inte bara om hälsa och medicin, utan innebär också framsteg inom områden som jordbruk och miljö.
🚜 Jordbruk
Inom jordbruket kan multiomics-området bland annat ge oss:
Nya grödor. En kombo av olika tekniker användas idag inom växtförädling för att utveckla nya varianter av grödor som bättre tål torka och därmed är mer rustade för en varmare och torrare framtid. Eller ris som kan växa i vatten med högre salthalter.
Resistens mot angrepp. Framstegen har också använts för att utveckla grödor som är resistenta mot sjukdomar och skadedjur – exempelvis vete som tål mjöldagg (en vanlig svampsjukdom) och tomater som står emot specifika svampangrepp (läs mer här).
Mer näringsrikt käk. Även näringsvärdet och hållbarheten hos livsmedel kan optimeras.
🌿 Miljö
Inom området miljö kan tekniken hjälpa forskare att bättre förstå komplexa ekosystem och hur de påverkas av förändringar.
Skydda ekosystem. När vi bättre förstår ekosystemen kan kunskapen användas för att bättre skydda arter som löper störst risk att drabbas av exempelvis klimatförändringar.
Nya biologiska innovationer. Framstegen kan också hjälpa oss att ta fram nya biologiska innovationer, som enzymer som kan bryta ner metan eller plast.
I videon här under berättar Google DeepMind hur de har använt AI (AlphaFold) för att utveckla lösningar som kan bryta ner plast i haven. Vid University of Portsmouth arbetar Rosie Graham, John McGeehan + kollegor mot målet att skapa en fullt cirkulär plastekonomi, där enzymer bryter ner plast så att den kan återvinnas till 100 %.
Sist men inte minst - krokben i olika former
Som avslutning, låt oss också kika på fler dialektala varianter av ordet krokben – tursamt nog kartlagda av Sveriges Radio 🙏🏼🥳.
Skåne: hilleben, hylleben, fälleben, fälla någon
Småland: klänkeben, fälleben, snarskank, snarben, snavben
Östergötland: snarskank, skorsskank, korsskank, snarskan
Sörmland: snarskank, snavskank, snarskanka, pirra någon
Halland: fälleben
Bohuslän: snärben, snära någon
Närke: skårska, skorska, skoskarn, skoskan, skosskank, korsskank, snarskank
Västmanland: benknep, benstälpa, benstjälpa
Stockholm: slå pirra, pirra någon
Dalarna: benstalp, benstälpa, stalpben, stalkben, snarstält, snartipp, svavtipp, snavkrök, snartyg
Värmland: sätte snöppel på
Gästrikland: fälla någon, lägga bena för
Jämtland: sätta/göra beinkroken för/på
Medelpad: snarskank, tjyvben
Västerbotten: slå tjyvbent, snava,
Ångermanland: tjuvben
Norrbotten: tjuvben
Det var allt för den här gången.
Ta hand om er så hörs vi snart igen!
/ Judith
🥰 Tack för att du prenumererar på nyhetsbrevet Plötsligt i Framtiden! Om du har frågor eller tips på vad jag borde skriva om – kommentera gärna på LinkedIn eller skicka ett DM. & tipsa gärna andra som du tror skulle gilla att kika in i en framtid där teknik och hållbarhet är den gröna tråden.