Framtidens mat är PLÖTSLIGT här
🍔 🍳 🍌 🍤 ☕️ 🍫
Hej & välkommen till terminens första 🚀 Plötsligt i framtiden!
Efter ett fint år i London 🇬🇧 är jag nu åter i Stockholm och peppad inför hösten. Med mig i ryggsäcken har jag såklart en massa nya erfarenheter och perspektiv. Kanske en gnutta torrare humor och ett något mer brittiskt uppträdande på bussen (hey, jag kommer att sakna "excuse me”, “pardon” och “sorry, love" i var och varannan mening).
Och!
Under året har även mitt intresse för mat vuxit. Jag har (ännu) inte förvandlats till en fullfjädrad foodie, men Londons magiska restaurangutbud har helt klart gjort mig mer intresserad av käk (ja, eller gott käk som inte innehåller kött).
För att hedra mitt nya intresse går det här utskicket i matens tecken. Med twisten framtidens hållbara mat givetvis. Och tursamt nog har det redan börjat hända massor av saker inom området foodtech / food science (eller vilket buzzword vi nu väljer). Där helt nya sätt att producera 🍔 🍳 🍌 🍤 ☕️ 🍫 PLÖTSLIGT är här.
Då kör vi!
/ Judith
Utmaningen: dagens mat kommer med enorma utsläpp
Vi vet att maten vi äter orsakar ofantligt stora utsläpp av växthusgaser; närmare bestämt står food + agriculture för en fjärdedel av de globala utsläppen. Bara användningen av konstgödsel står för 2% av utsläppen och leder dessutom till övergödning av sjöar och vattendrag när kväve och fosfor smiter från åkrarna med regnvattnet. Jordbruk kräver dessutom en massa färskvatten och har en stor inverkan på miljön då enorm markanvändning också behövs. Hisnande hälften av världens beboeliga land används idag för jordbruk (land som hade kunna användas för återbeskogning, återetablering av natur som gynnar biologisk mångfald osv).
Den största boven av dem alla när det kommer till matproduktionen är boskap (kött, ägg och mejeriprodukter). Beroende på hur man räknar står boskapen för 12-20% av utsläppen (direkta utsläpp från djuren såklart, men också indirekta utsläpp kopplat till till foder, markanvändning och gödsel). Värst av dem alla är kossorna vars matsmältning (rapar och pruttar) och gödselhantering genererar massvis av metan, en växthusgas som är betydligt mer potent än koldioxid.
En av lösningarna för att få ner utsläppen, mark- och vattenanvändning är att gå över till en mycket mer växtbaserad kost. Som vi vet är det dock svårt för arten människa att förändra sina beteenden generellt – och kanske extra mycket så när det kommer till vad vi stoppar i oss. Tyvärr har växtbaserade alternativ (ännu) inte tagit fart hos den breda massan. Därför kommer vi också att behöva mer hållbara alternativ till “riktigt kött”. Tursamt nog är just detta på väg.
Teknik förändrar sådant som vi tidigare har tagit för givet
Fram till nu har kött behövt komma från ett före detta levande djur. Och att ägg, mjölk och andra animaliska produkter ta omvägen via 🐔, 🐐 och 🐄.
Men!
Vetenskapen och den tekniska utvecklingen håller på att förändra denna naturlag. Nu kliver en massa innovativa foodtech-bolag in och och erbjuder något annat; mat som är mer hållbar, etisk och där man plockar bort levande djur från ekvationen.
Låt oss börja med att kort reda ut begreppen cellulär jordbruk, odlat kött och precisionsjäsning.
🧪 Cellulärt jordbruk
Cellulärt jordbruk är det övergripande begreppet för olika teknologier som gör det möjligt att producera mat och andra jordbruksprodukter från celler eller mikroorganismer istället för via djur och växter. Här ingår både odlat kött och precisionsjäsning – men också andra nya metoder för att producera mat.
🥩 Odlat kött (cultivated meat)
Trots namnet är odlat kött inte något som vi kan plantera i våra trädgårdar. Nej, här odlas djurceller i kontrollerade och avancerade labb-miljöer. Processen börjar med att man tar stamceller från levande djur och förökar dessa i näringsrika lösningar för att skapa muskelvävnad. Resultatet blir labb-kött som på cellnivå är identiskt med traditionellt kött.
“Cultivated meat has the potential to lower land use 95%, water use 78% and emit 92% fewer greenhouse gas emissions.” - Re:Meat
👩🏻🔬 Precisionsjäsning
Precisionsjäsning – även kallat precisionsfermentering – är en process för att tillverka specifika proteiner och andra komplexa molekyler som fetter och vitaminer. Det hela görs med hjälp av mikroorganismer (som jäst, svampar, alger och bakterier) som modifieras genetiskt och ges “instruktioner” att producera det som vi är ute efter. Processen liknar traditionell fermentering men är mycket mer exakt – därav “precision” i början av ordet.
Precisionsjäsning är inget nytt. Vi äter redan många saker som är tillverkade med hjälp av precisionsjäsning, såsom hallonarom och vissa sorters sötningsmedel. Även insulin tillverkas idag med hjälp av metoden. Själva nyheten ligger i att tillämpningen på allvar nu håller på att kliva in och förändra livsmedelsindustrin. Bland annat har mjölkprotein, äggvita och ost börjat tillverkas genom fermentering.
Om vi blickar framåt då?
Det finns en stor chans att teknologierna ovan (+ ett gäng till) kan komma att skapa verkligt genomgripande förändringar i hela livsmedelsbranschen. En disruption som kommer att gynna både planeten och människors hälsa.
Tankesmedjan RethinkX (som är kända för djärva teknikdrivna förutsägelser) estimerar att efterfrågan på livsmedel från levande nötkreatur kommer att gå ner med 80-90% till år 2035. Och att utvecklingen för traditionell kyckling, gris och fisk kommer att följa en liknande bana.
“The impact of this disruption on industrial animal farming will be profound. By 2030, the number of cows in the U.S. will have fallen by 50% and the cattle farming industry will be all but bankrupt. All other livestock industries will suffer a similar fate, while the knock-on effects for crop farmers and businesses throughout the value chain will be severe.” - RethinkX
Övergången till nya metoder kommer dels att drivas framåt av konsumenter som vill äta mer hållbart och etiskt. Men framför allt kommer den stora massan att tippa över av ekonomiska skäl.
“This is primarily a protein disruption driven by economics. The cost of proteins will be five times cheaper by 2030 and 10 times cheaper by 2035 than existing animal proteins. They will also be superior in every key attribute – more nutritious, healthier, better tasting, and more convenient, with almost unimaginable variety.” - RethinkX
Det “nya köttet” kommer sannolikt alltså att bli både billigare, godare och nyttigare än det vi äter idag. Om förändringen blir lika dramatisk som RethinkX förutser återstår såklart att se. Idag är mat från cellulärt jordbruk generellt forfarande dyrare, men kostnaderna kryper hela tiden neråt och tekniken utvecklas i rasande fart. Speciellt kommer vi att se stora framsteg när AI allt mer kliver in och ökar innovationstakten rejält (läs mer om det här ➡️ AI ger oss innovation med superkrafter. Vad vi kan förvänta oss framåt).
Du fattar poängen.
Låt oss nu kika på några bolag och forskare som redan idag visar hur framtidens käk kommer att se ut.
Ett gäng konkreta exempel
🍗 GOOD Meat - “Meat without harm”
“GOOD Meat is real meat, made without tearing down a forest or taking a life. We are the first company in the world to sell cultivated meat. Our first product is GOOD Meat cultivated chicken, which both Singapore and the United States have approved for sale, and is currently available at select restaurants.”
» Läs mer på goodmeat.co
☀️ Solar Foods - “Food out of thin air”
Solar Foods är ett finskt superspännande bolag (en av mina egna favoriter) som producerar mat från luften. Ja, nästan i all fall. Med hjälp av en bioprocess där mikroorganismer blandas med komponenter som vatten, koldioxid och vitaminer producerar man ett protein som man kallar för Solein. Proteinet används bland annat som komponent i snack bars, glass och köttbullar.
» Läs mer på solarfoods.com
🍣 Wildtype - “The World's First Cultivated Seafood”
“We're on a mission to defend Earth's wild places by inspiring a transition to clean and accessible seafood. By growing seafood directly from cells, we no longer have to rely only on wild or farmed fish.”
» Läs mer på wildtypefoods.com
☕️ VTT Research Centre of Finland - Lab-grown coffee
Du visste kanske inte att Finland är det land i världen där det dricks mest kaffe per capita (Sverige hamnar på plats 6). Däremot vet du säkert att kaffe kommer med flera miljömässiga, sociala och ekonomiska utmaningar. Och att produkter som kakao, bananer och kaffe nu hotas av ett allt varmare klimat.
Att ett forskarteam i just det ☕️-glada landet Finland är världsledande inom labb-odlat kaffe är kanske inte så förvånande.
“The research group was able to brew coffee from cells grown in a laboratory for the first time in 2021. Now, the process has been fully documented and released to the public.”
Avslutningsvis kommer också några rader om chokladen. Choklad är gott och kan göra oss lyckliga i stunden – men är varken speciellt nyttigt eller etiskt (läs mer om problematiken med kakao här). I podd-avsnittet här under kan du lära dig mer om nya och mer hållbara lösningar när det kommer till choklad.
När vi ändå är i farten att innovera, låt oss samtidigt försöka hitta en choklad som både är fossilfri, bra för naturen och nyttig för våra kroppar! Challenge accepted anyone?
Tips på vidare läsning
Avslutningsvis vill jag tipsa om ett gäng läsvärda rapporter på temat för dig som är intresserad av att dyka ner i sådana.
A New Land Dividend: The opportunity of alternative proteins in Europe - Green Alliance
Framtidens Hållbara Matsystem - Heja Framtiden / Christian von Essen och Livsmedelsföretagen
Det var allt för den här gången. Ta hand om er så hörs vi snart igen!
/ Judith
🥰 Tack för att du prenumererar på nyhetsbrevet Plötsligt i Framtiden! Om du har frågor eller tips på vad jag borde skriva om – kommentera gärna på LinkedIn eller skicka ett DM. & tipsa gärna andra som du tror skulle gilla att kika in i en framtid där teknik och hållbarhet är den gröna tråden.
Spännande läsning! Jag behöver jobba en del med mig själv här och testa för jag äter hellre ’riktiga grönsaker’ än olika varianter på köttsubsitut o odlat kött. Men vet ju att förutom vatten o annat så är ju även mycket kring arbetskraft o hur de behandlas mycket dålig i många fall när det kommer till odlingar i Europa o världen.