FrĂ„n Unicorns đŠ till Gigacorns đ
Hur deep tech + investeringar + entreprenörskap vill fÄ ner utslÀppen
Hej!
Vi vet att teknisk utveckling tenderar att förÀndra vad som Àr möjligt, skriva om spelregler, ge oss nya vinnare och kasta förlegade aktörer av banan.
Vi vet ocksÄ att ALLT omkring oss behöver bli fossilfritt, hÄllbart och verka inom planetens grÀnser.
NĂ€r sĂ„ vĂ€ldigt mycket nu behöver Ă„teruppfinnas pĂ„ rekordtid pratar vi sannolikt om en innovationsperiod som kommer att bli den största i vĂ„r mĂ€nskliga historia. Och dĂ€r âGigacornsâ kan komma att spela en viktig roll.
VÀlkommen till veckans Plötsligt i framtiden dÀr vi ska reda ut vad sjutton Gigacorns ens Àr för nÄgot. Och vad som krÀvs för att de ska kunna uppnÄ sina mÄl; att fÄ ner utslÀppen av vÀxthusgaser. RejÀlt.
DÄ kör vi!
/ Judith
Först en kort historisk tillbakablick.
I skolbĂ€nken lĂ€rde vi oss att den första och andra industriella revolutionen banat vĂ€gen för massproduktion av fysiska produkter. Och att reklamens vĂ€rld pĂ„ 1950- och 60-talet gav mĂ€nniskor en ny konsumtionsdröm â dĂ€r oljan möjliggjorde för billiga standardiserade produkter i överflöd.
NÀr vÀrde skapades genom tillverkning av fysiska produkter, ja dÄ var det en fördel att vara stor. Det var genom att tillverka jÀttemÄnga enheter man kunde sprida ut fasta kostnader, uppnÄ skalfördelar och pÄ sÄ sÀtt pressa ner priser. IntrÀdesbarriÀrerna var höga och bara de som hade tillrÀckligt med kapital att investera i fabriker och teknisk utrustning kunde ge sig in.
Under 1970-talet fick man (jag var sjÀlv Ànnu inte pÄtÀnkt) uppleva en framvÀxande serviceekonomi. Och nÄgra Ärtionden senare slog Internet Àntligen igenom och förgyllde mina och mÄnga andras ungdomsÄr.
Med internet kom sÄ smÄningom den digitala revolutionen dÀr techentreprenörer slapp brotts med en massa krÄngel i den fysiska vÀrlden (leverantörsled, logistik och annat lÄngsamt). IntrÀdesbarriÀrer revs. VÀrdekedjor förÀndrades. GrÀnser mellan branscher suddades ut. Och nÀr allt av vÀrde nu kunde skapas med hjÀlp av ettor och nollor, ja dÄ kunde vi ocksÄ skala med hjÀlp av knapptryck.
20 Ă„r av đŠđŠđŠ
SĂ€rskilt de senate 20 Ă„ren har vi fĂ„tt uppleva en mĂ€kta imponerande tid dĂ€r tech-startups har utvecklat den ena kreativa konsumentlösningen efter den andra. Vi har fĂ„tt underhĂ„llning tillgĂ€nglig 24/7, kompisar och lĂ€kare i app-format, friktionsfria betalningar och sĂ„ vidare. Ăven SaaS-bolag (Software as a Service) inom B2B har skapat enorma vĂ€rden inom massvis av olika omrĂ„den. Och symbolen för allt imponerande vĂ€rdeskapande har blivit enhörningen efter att investeraren Aileen Lee klĂ€ckte just begreppet âunicorn companyâ.
Unicorn company: A privately held startup company with a value of over $1 billion.
Som du sÀkert vet har Sverige som land levererat extra starkt nÀr det kommer till enhörningsbolagen. SÄ pass bra att Stockholm listats som nÀst bÀst per capita efter Silicon Valley nÀr det kommer till enhörningsframgÄngar. HÀr finns en lista över svenska enhörningar.
</ END OF NOSTALGI >
Nu gÄr vi in i en ny era.
PÄ relativt kort tid har stora utmaningar stÀllt upp sig pÄ rad och bildat vad som bland annat kallats för polykris, permakris och metakris. Oavsett vilket begrepp vi anvÀnder Àr tider av happy go lucky förbi och en period av betydligt större allvar har tagit över. DÀr en av de allra största utmaningarna handlar om att kraftigt fÄ ner de globala utslÀppen av vÀxthusgaser. NÄgot som inte gÄr att lösa bara med hjÀlp av mjukvara.
đ Allt i den fysiska vĂ€rlden behöver nu stĂ€llas om
Framför oss har vi nu en övergĂ„ng till ett nytt paradigm, dĂ€r vĂ„ra samhĂ€llen behöver bli fossilfria och ekonomin cirkulĂ€r. Och för att lyckas med det kommer vi att behöva jĂ€ttemycket teknik. Men inte bara mjukvara, utan âŹïž.
Mjukvara + hÄrdvara + en massa fysiska och icke-digitala saker
Oljepannorna behöver ersÀttas av solpaneler (metaller + teknik). Det traditionella stÄlet behöver bli fossilfritt (kolet bytas ut mot grön vÀtgas). Kossor som pruttar behöver ersÀttas med vÀxtbaserade alternativ och mot labb-odlat kött (Ätminstone mot kossor som kÀkar alger eller molekyler om sÀtter stopp för metanfisarna). Och sÄ vidare.
Det kommer alltsĂ„ inte att vara de mjukvarubaserade đŠ-företagen som löser biffen. Utan teknikdrivna bolag i den fysiska vĂ€rlden som lyckas fĂ„ ner enorma mĂ€ngder utslĂ€pp. SĂ€g dĂ€rför hej till âGigacornsâ.Â
Gigacorn company: A company whose technology can impact global CO2 emissions by 1 gigaton of CO2 per year while being commercially viable. â Christian Hernandez, partner pĂ„ 2150 VC.
Som du garanterat har listat ut Ă€r ordet Gigacorn en kombination av "gigaton" (enhet för mĂ€tning av koldioxidutslĂ€pp) och âunicornâ.
Tittar vi pÄ siffror slÀpptes det enligt FN ut 57 Gigaton vÀxthusgaser (CO2e) i atmosfÀren 2022.
En siffra som Ă€r vĂ€ldigt svĂ„r att greppa, Ă€ven om vi skriver ut den sĂ„ hĂ€r âŹïž.
57 miljarder ton / Ă„r
57,000,000,000 ton / Ă„r
57,000,000,000,000 kilo / Ă„r
Oavsett vilken av ovan vi vÀljer behöver utslÀppen komma ner till noll. Och för att göra det krÀvs mÄnga lösningar som har verkligt stor effekt, gÀrna mÀtt i Gigaton. à tminstone i 100-tals Megaton.
đȘŒ Deep Tech
För ett tag sedan skrev jag artikeln Vad sjutton Àr Deep Tech? och konstaterade dÀr att deep tech Àr begreppet för ny forskningsbaserad teknik som i kombination med investeringar och entreprenörskap kan adressera de större utmaningarna vi stÄr inför. Exakt det som Gigacorn-bolagen försöker göra.
Ăven om det Ă€r en massa fysiska saker som behöver stĂ€llas om sĂ„ Ă€r deep-tech-teknologier ofta viktiga komponenter; artificiell intelligens (AI), nanoteknik & avancerade material, bioteknik & syntetisk biologi, kvantteknik, robotik, blockkedjor, 3D-printing, rymdteknik, förnybar energi, batteriteknik och annan climate tech. LĂ€s mer om deep tech i artikeln hĂ€r under.
Exempel pĂ„ spĂ€nnande svenska deep tech-bolag Ă€r đ Northvolt, đ Einride, đŠŸ H2 Green Steel, đ€ X Shore, đ Hexicon, đĄ Aira, đ CemVision, đ©ïž Heart Aerospace, đĄ Ingrid Capacity med flera. HĂ€r under hittar du mer info om ytterligare bolag.
En jĂ€ttelĂ„ng lista pĂ„ svenska klimatfokuserade teknikbolag âĄïž sweden.dealroom.co.
Bilden hĂ€r under kommer frĂ„n den sistnĂ€mnda rapporten och illustrerar hur Northvolt hĂ„ller pĂ„ att vĂ€xa ur sina deep-tech-rötter och âgo mainstreamâ.
Eftersom vi pratar om banbrytande teknologier gĂ€ller följande: âWhatÊŒs deep tech today is not necessarily deep tech tomorrowâ (citat). NĂ€r en lösning vĂ€l har tagits fram och skalats upp, ja dĂ„ övergĂ„r den frĂ„n att anses vara djup till att definieras som helt vanlig tech. Och om den adresserar enorma utslĂ€ppsminskningar, dĂ„ kan den ocksĂ„ ha potential att bli en Gigacorn.
Gigacorns krÀver ofta politiskt stöd
Om framtida Gigacorns ska kunna nĂ„ sin fulla potential krĂ€ver de andra saker Ă€n vad đŠ-kompisarna (som kunde utvecklas i det dolda i nĂ„gons kĂ€llare) behövde.
1ïžâŁ Dels verkar potentiella Gigacorns i den fysiska vĂ€rlden och krĂ€ver dĂ€rför ofta olika typer av tillstĂ„nd för att kunna vĂ€xa â exempelvis grönt ljus đŠ pĂ„ att bygga jĂ€ttestora fabriker. Eller godkĂ€nnande frĂ„n NaturvĂ„rdsverk, Livsmedelsverk eller andra statliga kontrollorgan. Och man behöver ofta olika fysiska insatsvaror som massvis av fossilfri energi eller tillgĂ„ng till malm + malmbana. Och sĂ„ vidare. Och sĂ„ vidare.
För att Gigacorns ska kunna skala krÀvs dÀrför en snabbfotad, entreprenöriell och proaktiv stat som VILL vara med och stötta framgÄngstÄget. à tminstone en stat som inte sÀtter kÀpparna i Gigacorn-hjulen.
2ïžâŁ En annan skillnad ligger i att kostnaderna för F&U ofta Ă€r mycket högre. NĂ€r det kommer till Unicorns har de flesta av dessa haft relativt lĂ„ga utvecklingskostnader (för att utveckla en grundprodukt har det âbaraâ krĂ€vts ett ett gĂ€ng skickliga programmerare med hyfsat bra datorer). Innovationen har legat i sjĂ€lva tillĂ€mpningen, inte i grundtekniken.
NĂ€r det kommer till deep tech pratar vi om grön teknik i tidiga skeden som ofta behöver betydligt större investeringar för att nĂ„ kritiska brytpunkter. Inledningsvis ofta statliga medel + modiga investerare för att utveckla tekniken och fĂ„ ner kostnader â innan marknadskrafterna pĂ„ allvar ocksĂ„ vĂ„gar ge sig in. Ian Rountree frĂ„n Cantos Ventures har gjort en toppenbra visualisering av detta.
3ïžâŁ Men inte bara F&U, utan ocksĂ„ uppskalning Ă€r ofta mycket dyrare. Att skala en app kan göras framför datorn (Ă€ven om det varken Ă€r enkelt eller gratis). Att skala upp fysiska saker som nya hĂ„llbara material, ja det behöver göras i den âverkligaâ vĂ€rlden dĂ€r vi Ă„ter igen hamnar pĂ„ en spelplan av höga intrĂ€desbarriĂ€rer (dyra fabriker och teknisk utrustning), leverantörsled, logistik och annat fysiskt krĂ„ngel. DĂ€rför krĂ€ver deep-tech-bolag ofta betydligt större investeringar Ă€n SaaS-kompisarna Ă€ven nĂ€r de ska skalas upp.
Gigacorns verkar alltsÄ med det fysiskt krÄngliga som grund. Men! Den hÀr gÄngen med massa smart teknik som:
đŹHjĂ€lper till att öka innovationstakten rejĂ€lt, framför allt med AI (lĂ€s mer i artikeln Paradigmskifte för innovation och vetenskapliga genombrott).
âĄïž Minskar kostnader och optimerar de flesta processer
đ Gör det betydligt lĂ€ttare att lansera produkter pĂ„ globala marknader; marknadsföring, samarbeten, logistik osv.
Och en massa mer.
Nu till de vĂ€ldigt relevanta frĂ„gorna âŹïž.
Finns det nÄgra Gigacorns idag? Och Àr ambitionen ens realistisk?
Svaret pÄ den första frÄgan Àr NIX. Idag finns det (Ànnu) inte nÄgra Gigacorns. SÄ hÀr lÄngt Àr utslÀppsminskningar i Gigaton frÄn ett enskilt bolag en hypotetisk ambition. Men som vi vet utvecklas teknik med plötslighet (aka exponentiellt) och vi har ingen aning om vad som kommer att vara möjligt 5, 10 eller 20 Är in i framtiden.
Att de finansiella investeringarna kommer att fortsÀtta att strömma till potentiella Gigacorns, ja det kan vi dock bÄde hoppas och utgÄ frÄn (mer om det i artikeln hÀr under).
Och anta att dessa bolag kommer att bygga stora ekonomiska vÀrden. HÀr formulerat av Kara Swisher.
âI think the worldâs first trillionaire will be a green-tech entrepreneur. There are many areas to explore, including battery storage, renewables, software and artificial intelligence to help us understand climate data, the food ecosystem and even the way we construct our buildings. The most important challenge is finding a way to keep carbon in the ground â and figuring out the best way to do that provides a golden opportunity for entrepreneurs.â
Ett par sista viktiga medskick
Visst Àr teknisk utveckling bÄde oerhört spÀnnande och lovande!
Men.
Det finns samtidigt en stor fara i att lĂ€gga alltför stor tilltro till det potentiellt banbrytande, med betoning pĂ„ potentiellt. Till sĂ„dant som Ă€nnu inte Ă€r fĂ€rdigutvecklat â eftersom vi inte vet hur lĂ„ngt lösningarna faktiskt kan ta oss. Eller hur snabbt.
Mycket av det som behövs för att stÀlla om finns redan pÄ plats och behöver skalas upp. Nu. För det Àr brÄttom.
Att ha alltför stark tilltro till teknik i sig kan Ă€ven vara riskabelt ur perspektivet; det riskerar att befria oss fraÌn ansvar att staÌlla om paÌ alla andra saÌtt som vi kan. Teknik Ă€r som vi vet bara en komponent.
Det som ocksÄ behövs Àr en massa politisk reglering, mÀnniskor i egenskap av kunder och medborgare som stÀller krav + förÀndrar sina beteenden, etablerade företag som pÄ allvar satsar pÄ befintliga gröna lösningar, pensionspengar och annat kapital som flyttas frÄn ohÄllbart till fossilfritt osv.
Vi behöver alla krafter. Tekniska som icke-tekniska. DĂ€r vi frĂ„n alla hĂ„ll kĂ€mpar för en hĂ„llbar framtid đ.
Det var allt för den hÀr veckan. Ta hand om er sÄ hörs vi snart igen!
/ Judith
đ„° Tack för att du prenumererar pĂ„ nyhetsbrevet Plötsligt i Framtiden! Om du har frĂ„gor eller tips pĂ„ vad jag borde skriva om â kommentera gĂ€rna pĂ„ LinkedIn eller skicka ett DM. & tipsa gĂ€rna andra som du tror skulle gilla att kika in i en framtid dĂ€r teknik och hĂ„llbarhet Ă€r den gröna trĂ„den.
SÄ vÀl skrivet, sÄ intressant, insiktsfullt, inspirerande och utbildande. Som alltid. Tack!