Hur ligger det till med investeringarna i klimatteknik?
Veckans tema blir ett pärlband av läsvärda rapporter
Hejsan,
Vi är många som försöker att kika in i framtiden genom att identifiera olika teknikdrivna krafter som på olika sätt kan tänkas forma den. En av dessa framtidsspanare är ⭐️ Amy Webb som med sitt Future Today Institute varje år ger ut en MASTIG trendrapport. Och i helgen släpptes årets version (den 17:onde i rad); 2024 Tech Trends Report 🥳.
Men det finns också en massa andra läsvärda rapporter som jag tänkte att vi skulle dyka ner i den här veckan. Bland annat sådana som hjälper oss att förstå hur det ligger till med investeringar i teknologier för grön omställning.
Då kör vi!
/ Judith
979 sidor trendspaning
Trots att jag spenderade en hel del timmar i helgen åt Amy Webbs nya rapport så har jag bara hunnit skumma på ytan. Den är nämligen på 979 sidor (!!!) och behandlar hundratals tekniktrender som sträcker sig över olika branscher och kategorier; Artificial intelligence, Web3, Metaverse, Bioengineering, Energy & Climate, Mobility, robotic & drones, Computing, Built environment, News & information, Health care & medicine, Financial services & insurance, Sports, Space, Hospitality, Supply chain & logistics och Entertainment.
Temat för årets rapport är ”Supercycle” vilket är en ekonomisk term som beskriver en ihållande period av expansion, blomstrande efterfrågan och tillväxt.
“We believe we have entered a technology supercycle. This wave of innovation is so potent and pervasive that it promises to reshape the very fabric of our existence, from the intricacies of global supply chains to the minutiae of daily habits, from the corridors of power in global politics to the unspoken norms that govern our social interactions.” - 2024 Tech Trends Report
🤖 Tillägg: Trots beskrivningen ovan är Amy inte ytterligare en amerikansk tech bro / tech optimist som tror att tekniken kommer att fixa alla utmaningar som vi står inför. Hon är alltid balanserad i sitt resonemang och väger möjligheter mot risker.
Tillbaks till rapporten som är fullproppad av lärorik läsning och där två delar av den gör mig extra intresserad.
Ett) Hur AI + naturvetenskap ger oss innovation med superkrafter
Du som har läst mitt nyhetsbrev ett tag vet att jag ofta återkommer till hur AI ger oss en enorm hävstång när det kommer til vetenskapliga genombrott (läs mer här, här och här). Och hur AI allt mer smälter samman med områden som biologi, kemi och annat naturvetenskapligt. Att Amy Webbs rapport ägnar en massa plats åt just detta gör mig givetvis glad (sidorna 257-318 i rapporten). Dessutom har många av de exempel som lyfts med klimat och hållbarhet att göra, där AI hjälper oss med saker som att:
🔬 Generera nya typer av material
🔋 Accelerera framtagning av nya typer av batterier
🍔 Ge hävstång för plantbaserad mat
🌍 På andra sätt snabbar upp den gröna omställningen
Två) Energi & klimat
En annan anledning till att jag offrade lite för mycket värdefull sömn i helgen är delen som har med energi och klimat att göra. På sidorna 327-390 kan du lära dig mer om de olika fossilfria energislagen, olika typer av batterier, frågor kopplat till infrastruktur för energi, vad som kommer att behövas framåt och massa mer.
➡️ Här kan du ladda ner hela trendrapporternas trendrapport
Globala risker framåt
Vi ser allt tydligare att våra sätt att leva och verka här på jorden kom med en prislapp. Och att den tidigare förlåtande moder jord har fått nog – och nu på allvar börjat skicka saftiga fakturor till oss i form av torka, bränder översvämningar, stormar och andra typer av extremväder. Fakturor som kommit med flera decenniers fördröjning men som nu lär fortsätta att trilla ner med eskalerande kraft. Bland annat beskrivet som risker i WEFs Global Risks Report 2024.
Och i måndags (11:e mars) publicerade European Environment Agency (EEA) rapporten European Climate Risk Assessment där man konstaterar att Europa inte är rustat för de klimatrisker som väntar runt hörnet.
”Europe is the fastest warming continent in the world, and climate risks are threatening its energy and food security, ecosystems, infrastructure, water resources, financial stability, and people’s health.” - EEA
Vi behöver kraftigt öka takten i omställningen och ta hjälp av ALLA verktyg som vi har: ➡️ Politiker som förändrar spelreglerna genom skatter, subventioner, stöd och reglering. Statliga investeringar. Ett näringsliv som på allvar ställer om. Konsumenter som förändrar sina beteenden. Medborgare som ställer krav på regeringar och företag. Forskare som tydligt presenterar allvaret i klimatfrågan. Aktivister och deras pådrivande kraft. Journalister och engagerade individer som granskar utsläpparna. Och vi behöver allokera massvis av mer kapital både till befintliga klimatteknologier och nya gröna innovationer. Så att både startups och etablerade bolag kan visa vägen för nya och mer hållbara sätt – och på kuppen skriva om spelreglerna på marknaden.
Låt oss dyka ner i hur det ser ut när det kommer till en av 🧩; nämligen riskkapital som investeras i climate tech.
Investeringar i Climate Tech
Om vi kikar på siffror över hur riskkapital de senaste åren har investerats i climate tech kan vi både utläsa hoppfulla och oroande tendenser.
Till att börja med är investeringarna i klimatteknik från riskkapitalvärlden (och från statligt håll) alldeles för låga för att vi ska nå våra hållbarhetsmål. Mycket mer pengar kommer att behövas! PwC konstaterar i sin rapport State of Climate Tech Report 2023 att investeringar i start-ups som fokuserar på klimatteknik dessvärre har gått ner ganska rejält sedan 2021.
Att siffrorna pekat neråt är samtidigt inte så förvånande eftersom vi har sett en generell inbromsning av investeringar på grund av makroekonomiska faktorer som geopolitisk oro, inflation, högra räntor och sjunkande värderingar. Där investeringarna alltså har gått ner över lag, inte bara för det klimatrelaterade.
Även om de totala investeringarna i climate tech har gått ner så har andelen av det som faktiskt investeras i hållbar teknik gått upp (observera att siffrorna för 2023 här under inte är fullständiga).
En annan positiv grej är att antalet nya startups inom klimatområdet hela tiden går upp. Enligt Economist Impact har antalet “emerging technology companies seeking to tackle the climate crisis” mer än fyrdubblats sedan 2010 och uppgick 2022 till nästan 45,000 bolag.
Men vad är det då för typ av företag och lösningar som får kapital från ängelinvesterare och riskkapitalister? Ja, så här långt har mycket av pengarna gått till utmaningar som har varit “enklare” att lösa. Och till lösningar som ger avkastning på kortare sikt. Något som har lett till vad PwC kallar för “a carbon funding gap”.
"Relatively little investment has gone into sectors that generate the biggest shares of global emissions" - PwC
Exempelvis har området built environment som står för 17% av utsläppen fått 5% av startup-investeringarna. Och food, agriculture, and land use som står för 22% av utsläppen har fått 8% av kapitalet.
De sektorer som fram tills nu framför allt har fått investeringarna har varit sådana som verkar inom områden som energi (framför allt solenergi), batterier och mobility.
Nu behövs också en massa investeringar i sektorer som varit svårare att ställa om och där utsläppen är höga; 🏘️ The built environment, 🌽 Food, agriculture, and land use och ⚙️ Industry. Och pengar behövs från allra tidigaste F&U-skeden till uppskalning och industrialisering. Där riskkapitalet dessutom behöver acceptera längre investeringshorisonter på grund av att deep tech ofta är något helt annat än att satsa på mer snabbrörlig traditionell tech som konsumentappar och SaaS. (Läs mer om deep tech i min artikel 🪼Vad sjutton är Deep Tech? & varför är det både viktigt och oerhört spännande?)
Men riskkapitalet kan inte ensamt bend the curve. En massa statliga investeringar behövs också – framför allt i tidiga skeden där risken fortfarande är för hög för privat kapital att ge sig in. Och pensionsfonder, statliga investeringsfonder och annat behöver också gå in och stötta klimatprojekt med längre tidshorisonter. Och så behövs såklart också en massa statliga investeringar i sådant som har med infrastruktur att göra (energinät, elproduktion med mera). Men också för att på olika sätt rusta för det som som EEA flaggar för; att “Europe is not prepared for rapidly growing climate risks”.
Ok. Sveriges nuvarande regering har sorgligt och 😡 nog glidit av klimatbanan (och missar att både ta sitt ansvar och att dra nytta av all ekonomisk tillväxt som omställningen också lär medföra). Men det finns andra länder som visar vägen, bland annat Estland. Så här skriver The Economist Impact:
“Estonia has eased the burden of regulation for establishing new firms, welcomed talent from abroad with a bespoke startup visa, and prioritised the development of necessary infrastructure to enable the scaling and adoption of climate technologies.”
I rapporten Climate tech: bridging the gap between innovation and impact från Economist Impact kan du läsa mer om hur Estland arbetar för att bana vägen för gröna innovationer. Och om hur “governments need to step up.”
I de läsvärda rapporterna här under hittar du mer info om hur det ligger till med investeringar i klimatteknik.
Avslutningsvis
Inom massvis av områden så vet vi inte speciellt mycket om framtiden. Men! Vi vet att klimatkrisen allt tydligare kommer att flåsa oss i nacken. Och att ALLT omkring oss nu behöver bli fossilfritt och verka inom planetens gränser. På rekordtid. Något som rimligtvis borde göra investeringar i klimatlösningar inte bara nödvändiga – utan också ekonomiskt kloka.
Även om en försvinnande liten del av svenskar jobbar som riskkapitalister (och kan påverka statistiken här ovan) så finns det saker som vi alla kan göra.
I mitt eget ekonomiska resonemang har jag sedan ganska länga landat i att hållbara placeringar inte bara är det det moraliskt rätta, utan rimligtvis också det som kommer att ge bäst avkastning (hey, ALLT kommer att behöva bli fossilfritt och verka inom planetens gränser). Därför har jag bland annat gjort följande:
Sett till att mina pensionspengar placerats i hållbara områden och med fokus på klimatteknik. För några år sedan uppmuntrade Joakim Jansson oss alla att se över vårt pensionssparande inom ramen för vad han kallade för “Klimatbytet”, där initiativet allokerade om över en halv miljard SEK i en mer grön riktning. Läs en intervju med Joakim här.
Majoriteten av mitt privata sparande har jag placerat i foder med fokus på klimat och teknik.
Avslutningsvis har jag också gjort några ängelinvesteringar i start-ups som på olika sätt bidrar i den gröna omställningen.
Oavsett vad vi jobbar med – eller hur intresserade vi är av området ekonomi – kan vi alla se över hur våra pensionspengar och vårt sparande placeras. Där vi kollektivt kan göra stor skillnad.
Det var allt för den här gången.
Ta hand om er så hörs vi nästa vecka igen. Då blir det inget mer snack om pengar utan istället fokus på en väldigt mänsklig sak; hur våra 🧠 hela tiden ställer till det för oss när vi ska agera och fatta kloka beslut kring framtiden. Och vad vi kan göra åt det.
/ Judith
🥰 Tack för att du prenumererar på nyhetsbrevet Plötsligt i Framtiden! Om du har frågor eller tips på vad jag borde skriva om – kommentera gärna på LinkedIn eller skicka ett DM. & tipsa gärna andra som du tror skulle gilla att kika in i en framtid där teknik och hållbarhet är den gröna tråden.
Håller med Niklas! Så bra sammanfattat!
Otroligt bra sammanfattat men tack för alla fina källor också. Har att läsa i några veckor nu 😅