En uppdaterad kapitalism, världens största AI-modell för biologi & flera andra AI-nyheter
💶 🧬 🤖
Hej & välkommen till Plötsligt i framtiden.
Det är inte bara tekniken som utvecklas med plötslighet – något vi sett de senaste dagarna, då världen geopolitiskt har tagit steg mot att bli något annat. På sätt som fortfarande känns svåra att greppa. Där det icke-rationella, känslostyrda och egoistiska styr riktningen – och får ytterligare kraft av förenklade narrativ och sensationalism.
Samtidigt som vår del av världen befinner sig i en uppförsbacke har många av oss just kommit hem från en sportlovsvecka – och inte bara fått starkare ben ⛷️ utan också nya idéer och perspektiv. För visst händer det något med oss när vi får en paus från vardagen? Extra mycket när vi får vara ute i naturen – den ultimata definitionen av lyx 🙏🏼🌲.
Nu till temat för det här utskicket: en omknådad kapitalism, hur biologin har fått ännu större superkrafter och avslutningsvis ett gäng AI-nyheter.
/ Judith
Money makes the world go around
I grunden är jag själv ekonom. Under fyra år i Lund skolades jag nämligen in i ekonomins värld – där jag snabbt lärde mig det som Liza Minnelli sjöng:
“Money makes the world go around
The world go around
The world go around
Money makes the world go around
It makes the world go 'round.”
Ända sedan Adam Smith år 1766 släppte kioskvältaren Nationernas Välstånd har den fria marknaden ansetts vara den bästa kraften för att få saker att hända. Nästan 200 år senare, efter andra världskriget, slog BNP (bruttonationalprodukt) igenom på allvar som sättet att mäta länders välstånd – baserat på den totala ekonomiska aktiviteten under en given tidsperiod.
Tittar vi istället på företagsnivå har fokus sedan 1970-talet framför allt legat på att maximera den ekonomiska avkastningen till aktieägarna. Börsen och kvartalsrapporter har belönat mer kortsiktigt värdeskapande framför ett mer långsiktigt tänk.
Det stora kruxet är dock att dessa logiker bygger på antagandet att jordens resurser är oändliga – att vi kan utnyttja hav, mineraler och andra naturtillgångar utan några restriktioner. Att det inte kostar något att släppa ut. Och att allt detta har kunnat generera både BNP-tillväxt och ökade börsvärden. FN:s generalsekreterare António Guterres har sagt:
”När vi förstör en skog skapar vi BNP. När vi överfiskar skapar vi också BNP. Det är inte ett bra sätt att mäta välfärd såsom världen ser ut i dag.”
I resan mot en hållbar planet kommer vi högst sannolikt fortfarande att behöva en ekonomisk motor för att tillräckligt snabbt och effektivt ställa om. Vi har inte tid att utveckla något helt nytt.
MEN!
Vi behöver omdefiniera vad sjutton tillväxt och ekonomiskt värde faktiskt handlar om.
Efter de där åren i Lund var det dock något som skavde kopplat till allt jag hade lärt mig. När det våren 2006 blev dags den avslutande magisteruppsatsen valde jag att, tillsammans med min kursare Calle Bengtsson, dyka ner i CSR – dåtidens hållbarhetsord.
I vår uppsats kartlade vi hur Sveriges största börsbolag förhöll sig till hållbarhet – och den fick titeln “Smickrande kapitalist eller sann idealist?”. I vår analys placerade vi in bolagen i en fyrfältare – och satte dem där vi ansåg att de hörde hemma.
Och vad vi kom fram till?
Jo, att "money makes the world go around". Att det var ytterst få av bolagen som satsade på hållbarhet av rent ekonomiska skäl. Rutan 'sann kapitalist' ekade ganska tom i en hållbarhetskontext. Majoriteten av bolagen menade snarare att de jobbade med hållbarhet för att de minsann var ansvarsfulla bolag – vilket de givetvis borde vara (!!!) – men det var sällan för att det också var ekonomiskt lönsamt. Något som gör att frågan inte på allvar hamnar i fokus för C-gänget.
Nästan 20 år senare har det förstås hänt en hel del inom området – men vi är fortfarande långt ifrån en värld där det verkligt hållbara också är det mest lönsamma. Eftersom pengar till stor del styr riktningen för innovation, utveckling och tillväxt behöver reglerna skrivas om.
En uppdaterad kapitalism
Det som behövs är ett uppdaterat ekonomiskt system där det blir betydligt dyrare att släppa ut, smutsa ner och tömma Moder Jords resurser. Där vi knådar om så att beskattning tas bort från det som är bra och i stället läggs på det som skadar – som utsläpp (globalt pris på CO2), men också kostnader för resursutvinning och miljöpåverkan.
Jag är långt ifrån en expert på hur vi når dit, men jag har läst en massor på temat och jag gillar att diskutera frågan med andra. Därför blir jag extra glad att se det nya Vinnova-finansierade RISE-projekt “Policy for a redesigned economy”, som tar sig an just den här utmaningen.
“Det är inte nödvändigtvis en radikal omkullkastning som tronar högst på agendan. Snarare handlar det om att skruva på de näringspolitiska reglagen för att skapa en spelplan som gynnar det hållbara, gröna, cirkulära och regenerativa – vilket begrepp man än väljer.”
➡️ Impact Loop har skrivit om nyheten – läs mer här.
Superentreprenören och investeraren Stefan Krook – grundaren bakom Glocalnet, Kivra och GodEl – ägnar numera en hel del tid åt att försöka förändra spelreglerna på marknaden. Han skriver dessutom insiktsfulla krönikor på ämnet – här och här.
“Med ett uppdaterat system blir cirkulära affärsmodeller, återvinning och resurseffektivitet inte bara goda idéer, utan ekonomiskt självklara. Vi kan fortsätta skapa välstånd med innovation, men inom ramarna för vad planeten klarar av. Detta är inte bara möjligt – det är nödvändigt.”
Imorgon klockan 9.00 - 9.30 har Cow on the Ice Podcast äran att samtala LIVE med Stefan.
Tillsammans sätter vi oss ner – tre ekonomer på rad – för att diskutera just hur våra ekonomiska modeller och system behöver uppdateras.
För vi vet att vi inte kan fortsätta som vi gör. Nya tider kräver nya ekonomiska incitament. Hur kan vi skapa en uppdaterad kapitalism som håller sig inom planetens gränser? Och hur kan vi styra om så att innovation, entreprenörskap och investeringar blir drivkraften för positiv förändring – både för 🌍 och för oss människor?
➡️ Här kan du anmäla dig till LIVE-eventet.
Världens största språkmodell för biologi 🧬
Sedan vi hördes senast har forskare lanserat vad de beskriver som den största AI-modellen för biologi någonsin. Modellen, som fått namnet Evo 2, har utvecklats av Arc Institute i samarbete med bland andra Stanford University och NVIDIA.
För att skapa modellen har forskarna tränat den på 128 000 genom (den fullständiga uppsättningen av en organisms DNA, inklusive alla dess gener) från hela livets spektrum – från människor till encelliga bakterier.
Vi har tidigare hyllat “Protein Language Models” som AlphaFold – bland annat med ett Nobelpris. Nu kan AI också göra detta ⤵️.
“The model can write whole chromosomes and small genomes from scratch. It can also make sense of existing DNA, including hard-to-interpret ‘non-coding’ gene variants that are linked to disease.”
Här kan du läsa mer:
AI can now model and design the genetic code for all domains of life with Evo 2 (Arc Institute)
Genome modeling and design across all domains of life with Evo 2 (den vetenskapliga artikeln)
I förra utskicket skrev jag om vad genombrott som detta kan innebära – och nu hjälper Evo 2 att driva fältet ytterligare framåt.
Flera nya AI-lanseringar
De senaste dagarna har flera nya AI-modeller spottats ut av ledande AI-labb. Modeller som ytterligare flyttar fram positionerna när det gäller teknikens förmåga att hantera komplexa uppgifter, lösa matematiska ekvationer och skriva elegant kod.
Claude 3.7 Sonnet 🤖 - Anthropic
För en vecka sedan lanserade Anthropic modellen Claude 3.7 Sonnet, med förbättrade skills inom kodning och resonemang – utformad för att "tänka på frågor så länge användaren vill”. Här kan du läsa mer.
Grok 3 🤿 - xAI (Elon Musk's AI-bolag)
Den 19 februari lanserade xAI sin “reasoning agents” Grok 3, en modell skapad för att lösa komplexa uppgifter inom matematik, vetenskap och programmering. Här kan du läsa mer.
Men! Lanseringen var inte helt problemfri för teamet bakom Grok 3, eftersom modellen initialt rankade Elon Musk, Donald Trump och JD Vance bland Amerikas "mest skadliga personer”. Läs mer här.
På grund av sportlov har jag inte hunnit testa Claude 3.7 Sonnet eller Grok 3, men TechCrunch, Ethan och Nathan har.
Anthropic launches a new AI model that ‘thinks’ as long as you want - TechCrunch
A new generation of AIs: Claude 3.7 and Grok 3 - Ethan Mollick
Claude 3.7 thonks and what's next for inference-time scaling - Nathan Lambert
Le Chat - Mistral 👩🏻🎨 🇫🇷 🧀
Det är inte bara amerikanska AI-bolag som tuffar på – även Europas största AI-hopp, franska Mistral, fortsätter att utvecklas. Nyligen släppte bolaget flera uppdateringar till sin AI-assistent Le Chat, som på bara 14 dagar nådde 1 miljon nedladdningar. Läs mer här.
GPT-4.5 🍔 🍋 - OpenAI
Avslutningsvis har OpenAI just lanserat sin “strongest GPT model”, GPT-4.5 – en uppdatering som dock inte har imponerat på alla. Den har bland annat kallats för en “Nothingburger” (ett uttryck som används för att beskriva något som får mycket uppmärksamhet men som vid närmare granskning visar sig vara av liten eller ingen egentlig betydelse). Den har också jämförts med en citron: “It is seriously lacking in the type of juice that made the original ChatGPT, or its followup GPT-4, become enormous cultural and financial touchstones.”
Det var allt för den här gången.
Ta hand om er så hörs vi snart igen!
/ Judith
🥰 Tack för att du prenumererar på nyhetsbrevet Plötsligt i Framtiden! Om du har frågor eller tips på vad jag borde skriva om – kommentera gärna på LinkedIn eller skicka ett DM. & tipsa gärna andra som du tror skulle gilla att kika in i en framtid där teknik och hållbarhet är den gröna tråden.
Hej!
BNP är det samlade förädlingsvärdet av varor och tjänster som produceras i Sverige under ett år. Intressant för internationella jämförelser är förstås BNP per capita. Välfärd är sedan en konsekvens av politiska beslut…😉