Vem bygger framtiden? AI-tårtan i fem lager & hemligheten bakom tech-Sverige 🇸🇪

🔨 🎂 🤖

mar 17, 2026

Hej & välkommen till 🚀 Plötsligt i Framtiden!

Vår tid rymmer många motstridiga känslor. Världen präglas av konflikter, samtidigt som vardagen nu fylls av sol och vårkänslor. Och tekniken fortsätter framåt i rasande takt, med både nya hoppfulla möjligheter och skrämmande hot.

Att vara alltför pepp kan ofta kännas både svårt och fel. Samtidigt har vi aldrig tidigare haft så stora möjligheter att skapa positiv förändring som idag. Oro och hopp i samma ögonblick. Och att kunna balansera dessa två är kanske en av de viktigaste färdigheterna framåt.

“A big thing to know about how people think is that progress requires optimism and pessimism to coexist. The two seem like conflicting mindsets, so it’s more common for people to prefer one or the other. But knowing how to balance the two has always been, and always will be, one of life’s most important skills.” - Morgan Housel, Same as Ever

Den här veckan ska vi kika på ett väldigt konkret bevis på att vi alla kan vara med och bygga lösningar som framtiden behöver.

Vi ska också strö lite socker över AI-resonemanget och ställa oss frågan: Har en av världens största techledare råkat läsa det här nyhetsbrevet? ✨

Då kör vi!

/ Judith

Vem kan bygga framtiden? Svar: alla

Om det är något som har hänt det senaste året så är det att trösklarna till avancerad och kraftfull teknik har rasat. Idag kan i princip vem som helst med en dator, lite tålamod och en idé bygga saker som tidigare krävde stora organisationer och betydande budgetar. Med generativ AI, vibe-kodning och agenter kan en enskild person nu testa idéer, skriva kod, bygga prototyper och sätta ihop helt nya tjänster på rekordtid.

Ett tydligt bevis på att rollerna har förändrats hittar vi i Anthropics senaste Claude Code Hackathon (tips-tack Elin Frendberg). Inte bara i vad som byggdes, utan framför allt vilka som byggde. Från kommentarsfältet:

“So the winners of the Claude Code hackathon were: a personal injury attorney, an interventional cardiologist, an electronic musician, an infrastructure/roads worker and one software engineer. That should tell you something!”

Av de fem vinnarna var det bara EN klassisk utvecklare.

“That should tell you something”, vad handlar det om? Jo, att teknik i allt mindre utsträckning kretsar kring vem som kan mest kod, och allt mer om vilka problem vi vill lösa och vilken riktning vi vill ta.

Och för oss alla betyder det att vi behöver lära känna de nya verktygen som växer fram, så att vi kan använda dem som hävstång för sådant som framtiden behöver. Och hur gör vi det? Jo, genom att dyka rakt in, med nyfikenhet och viljan att testa som vägvisare.

Vill du till exempel göra som advokaten, kardiologen, musikern och vägarbetaren: komma igång med att använda Claude Code? Då kan Sabrina, Allie, Claire & Teresa guida dig steg för steg i pedagogiskt videoformat!

Allie K Miller: Claude Code for Absolute Beginners: STEP-BY-STEP TUTORIAL
Sabrina Ramonov: Claude Code Full Course
Claire Vo / Teresa Torres: Claude Code for product managers: research, writing, context libraries, custom to-do system, more

AI som en kaka

För ett tag sedan var jag på lunchmöte på restaurangen Riche i Stockholm, ett ställe som enligt kaffesnobben i mig har ett riktigt gott kaffe. När det var dags för en espresso-på-maten bad jag om lite socker, varpå kyparen blixtsnabbt svarade:

“Absolut, vill du ha en cigg också?”

Ett kul skämt, med en tydlig underton: “Va? Använder du fortfarande socker? Har du inte fattat att det är lika dåligt som att röka?”

Jo, jag vet. Men ändå en rätt mild last tänker jag.

För, ja. Livet blir ändå lite godare med en skvätt socker ibland. Och en annan av favoriterna på temat: glass.

När generativ AI började ta fart på riktigt försökte jag sommaren 2023 pedagogiskt förklara de olika lagren i AI-landskapet med hjälp av just en glass. En lite mer inspirerande tolkning av det som annars lätt kan kännas rätt krångligt och som på nördspråk brukar kallas “the AI Stack.”

Såhär såg min modell ut:

Glasskulorna (1️⃣) symboliserade allt det vi kan göra med AI – applikationerna, tjänsterna, upplevelserna (läs mer här).
Själva struten (2️⃣) fick motsvara de stora AI-modellerna i sig – Foundation Models och LLM:er (Large Language Models). Och i senare skede tillkom också mindre grundmodeller i from av småstrutar (läs mer här).
Handen (3️⃣) fick stå för hårdvaran och den beräkningskraft som behövs för att träna och köra modellerna (👋🏼 läs mer här).
Och molnen i bakgrunden (4️⃣) – ja, de representerade infrastrukturen för att lagra och hantera data i just molnet.

Sedan hände något. Modellerna blev multimodala och glasskulorna, alltså tillämpningarna, började smälta ihop. Då blev en annan sockermetafor mer pedagogisk. Glassen förvandlades i mina texter till en tårta.

Vilket fick mig att fundera:

Har Jensen Huang, vd och grundare av NVIDIA, läst mitt nyhetsbrev? För förra veckan publicerade han nämligen ett resonemang med rubriken:

“AI is a Five-Layer Cake.”

Vi låtsas att han inspirerats av mitt socker, det känns ändå rimligt (😂).

Oavsett vilket är det en läsvärd bloggpost, du hittar den här. Och det kanske mest centrala i resonemanget:

”When you see AI as essential infrastructure, the implications become clear. AI starts with a transformer LLM. But it’s much more. It is an industrial transformation that reshapes how energy is produced and consumed, how factories are built, how work is organized and how economies grow.”

Yepp.

AI handlar inte bara om smarta tillämpningar i det översta lagret, utan om ett helt ekosystem där även datacenter och gröna energisystem behöver skalas upp i en takt vi knappt sett tidigare. Och där framför allt lagret beräkningskraft är något som vi i Sverige, och Europa, ligger farligt efter i.

Men det finns hoppfulla satsningar på gång. Bland annat stjärnorna Christian Landgren och Andreas Lundmark som med Berget AI är i full färd med att bygga upp en europeisk både hållbar och konkurrenskraftig AI-infrastruktur (transparens: jag är ängelinvesterare i bolaget). Men också initiativ som Wallenbergs AI-center i Linköping, med compute från NVIDIA. Och nu senast Mistral AI och EcoDataCenter som går samman för att bygga AI-datacenter i Borlänge.

Det börjar alltså hända saker i Sverige, även längre ner i glassen/tårtan! Men än så länge är det framför allt i det översta lagret – tillämpningarna – som vi som land imponerar. Något som Bloomberg nyligen uppmärksammade. Dags för nästa rubrik.

“How Sweden Became a Tech Powerhouse”

Bloomberg Tech har rest till Sverige för att ta reda på varför vi kallas för Silicon Valhalla och hur ett litet land i norra Europa gång på gång lyckas kläcka fram globala techbolag.

I det trettio minuter långa reportaget intervjuas bland andra Anton Osika (vd, Lovable), Isabel Keulen (vd, SSE Ventures and Business Lab) och Max Junestrand (vd, Legora) för att bena ut varför Spotify, Klarna, Skype, Minecraft och en hel rad nya AI-bolag har vuxit fram just här.

En del av förklaringen: att vi är ett litet land med stora idéer, snabb digital adoption och ganska låg respekt för hierarkier. Vilket, i teknikvärlden, ofta är en rätt bra kombination.

Några avslutande nedslag

Att AI också handlar om fysisk infrastruktur blir tydligt på flera sätt. Som att Iran hotar techbolag och deras AI-satsningar. ”Datacenter är legitima krigsmål. Irans besked leder till att världens AI-infrastruktur militariseras.” Läs mer i SvD.
Hur ser framtidens byggnader ut? Kanske kommer de inte bara att stå där, utan leva och förändras över tid. Forskare utvecklar just nu väggar med mikroorganismer som både fångar koldioxid från luften och kan laga sina egna sprickor. Tanken är att framtidens hus inte bara ska vara strukturer, utan levande system som växer, binder kol och förbättrar miljön runt sig. Något mellan ett byggprojekt och en krukväxt.

Sist men inte minst. Vi har koll på hardware, men har du hört talas om wetware? Datacenter som drivs av mänskliga hjärnceller 🤯. Det är fortfarande på experimentstadiet (som du säkert gissat), men biologiska datorer som i teorin skulle kunna vara betydligt mer energieffektiva än dagens AI-processorer. Läs mer här.

Det var allt för den här gången.

Ta hand om er så hörs vi snart igen.

/ Judith

🥰 Tack för att du prenumererar på nyhetsbrevet Plötsligt i Framtiden! Om du har frågor eller tips på vad jag borde skriva om – kommentera gärna på LinkedIn eller skicka ett DM. & tipsa gärna andra som du tror skulle gilla att kika in i en framtid där teknik och hållbarhet är den gröna tråden.

Plötsligt i Framtiden

Diskussion om det här inlägget

Redo för mer?