Smickrande kapitalist eller sann idealist?
Och en ny tävling där tekniken skriver om spelreglerna
“Smickrande kapitalist eller sann idealist?” – det var rubriken på den magisteruppsats i ekonomi jag skrev 2006 tillsammans med min kursare Calle Bengtson. En uppsats som mynnade ut i en fyrfältare där 33 av de största svenska A-listade bolagen placerades in i rutor där vi ansåg att de hörde hemma.
Hej & välkommen till 💥 Plötsligt i framtiden!
I vanliga fall brukar jag inte vara politisk – snarare hyfsat partineutralt prata om teknik, innovation och grön omställning. Men den här gången blev det både inslag av känsligheter som pengar och politik. Dock med teknikdriven klimatomställning som grund.
Du kan alltså välja att radera detta mail och istället vänta på nästa veckas utskick som i princip kommer att vara fritt från provokationer.
Tillbaks till 2006 års Skåne.
/ Judith
Våren hade kommit till Lund. Jag och Calle promenerade runt bland kullerstensgatorna, njöt av blaskigt studentkaffe och väntade otåligt på att alla årsredovisningar (från föregående års rapportering, 2005) skulle trilla ner i våra brevlådor via snigelpost. Alla ord kopplat till CSR (den tidens hållbarhetsord) skulle både analysras och räknas. Vi var ambitiösa i vårt uppdrag, jag och Calle.
Fyrfältaren & domen, ja den blev tillslut såhär:
Om du är intresserad av detaljerna tittade vi bland annat på huruvida företagen kommunicerade utifrån perspektivet stakeholder eller shareholder. Vi analyserade på vilka sätt CSR nämndes i VD-ordet. Vi tittade på om bolagen pratade om hållbarhet som ett mål i sig, eller ett medel för att uppnå något annat. Vilken inverkan ägarbild och bransch hade och så vidare. Alla detaljer går att läsa i uppsatsen som finns här.
Nu till poängen – nämligen att oerhört mycket har hänt!
Då var CSR något som låg utanför ett företags kärnaffär. Tre bokstäver att bocka av för att visa att man minsann var ett ansvarstagande bolag.
Idag har framför allt klimatfrågan flyttat in mot centrum av företags erbjudanden. Vi kan ta Investor som ett exempel som enligt vår analys 2005 ägnade ynka 0,5% av utrymmet i årsredovisningen till att prata om CSR-relaterade frågor. Bolagets årsredovisning från förra året – 17 år senare – ger en helt annan bild. Idag är hållbarhet den röda tråden i hela rapporteringen.
Har pengarna och systemet börjat svänga?
Ända sedan Adam Smith år 1766 släppte kioskvältaren Nationernas Välstånd har den fria marknaden ansetts vara den bästa kraften för att få saker att hända. Nästan 200 år senare, efter andra världskriget, slog BNP (bruttonationalprodukt) på allvar igenom som sättet att mäta länders välstånd utifrån den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod. Tittar vi istället på företagsnivå har fokus sedan 1970-talet framför allt legat på att maximera den ekonomiska avkastningen till aktieägarna. Börsen och kvartalsrapporter har belönat mer kortsiktigt värdeskapande framför ett mer långsiktigt tänk.
Det stora kruxet är dock att logiken har utgått ifrån antagandet att jordens resurser är oändliga; att vi kan nyttja hav, mineraler och andra naturtillgångar utan några restriktioner. Och att detta nyttjande har genererat både BNP och ökat börsvärde. FN:s generalsekreterare António Guterres har sagt:
”När vi förstör en skog skapar vi BNP. När vi överfiskar skapar vi också BNP. Det är inte ett bra sätt att mäta välfärd såsom världen ser ut i dag.”
Skador på människan, samhället och/eller planeten som företag inte behöver betala för kallar nationalekonomer för negativa externaliteter. Något som leder till “marknadsmisslyckanden.” I resan mot en hållbar planet kommer vi fortfarande att behöva en ekonomisk motor för att tillräckligt snabbt och effektivt ställa om. MEN! Vi behöver omdefiniera vad sjutton tillväxt och ekonomiskt värde handlar om.
När det kommer till klimatomställning och att få ekonomin att jobba i linje med Parisavtalet är ett globalt pris på koldioxid en av de viktigaste och mest effektiva åtgärderna. Detta skulle förändra marknadens incitament, göra gröna satsningar mer lönsamma och ge hållbar teknisk innovation ytterligare en rejäl skjuts framåt. Läs mer i vår SusTechable-rapport från november 2021: Are you prepared for a price on carbon? How the board can manage transition costs.
Nu slut på snack om det ekonomiska systemets brister. Money talks. Och utifrån detta är det en j**a tur att saker ändå har börjat hända på marknaden. Att även de “Sanna kapitalisterna” (nedre rutan till vänster i vår modell från universitetet) har börjat fattat poängen med grön omställning. Inte nödvändigtvis utifrån allvaret i klimatkrisen. Utan att de har insett att klimatomställning allt mer är sättet att uppnå lönsamhet.
Teknik för grön omställning
Låt oss nu titta lite på hur teknik och innovation har drivit fram just detta!
Tack vare teknisk utveckling och innovation har allt fler gröna lösningar blivit ekonomiskt intressanta. Inte sällan de mest lönsamma.
Teknisk utveckling över lag tenderar att först gå långsamt, för att sedan uppnå kritiska brytpunkter och plötsligt gå väldigt fort (därav att mitt nyhetsbrev heter PLÖTSLIGT i framtiden). Dessutom tenderar kostnader att sjunka rejält (du kan läsa mer om den tekniska logiken här). Utifrån detta, låt oss titta på några teknikdrivna och optimistiska siffror:
Priset för solenergi gick ner med nästan 90 procent under tioårsperioden 2009 - 2019 (källa). Och bara de senaste 12 månaderna har priserna på solmoduler sjunkit med 40 %. Här dyker Exponential View ner i fler färska siffror kopplat till solenergi.
Priset för vindkraft har gått ner med 70% mellan 2009 - 2019 (källa).
Priset för batterier har sjunkit med 97% under de senaste trettio åren (källa)
Dessutom har vi allt som händer inom deep tech och som jag skrev om förra veckan.
När tekniken är redo, kostnader sjunker och investeringar i lösningar görs – ja, då händer det som regel saker på marknaden. En teknologi går från att vara något spännande till att också bli det lönsamma alternativet. Det nya normala.
Hösten 2022 publicerade Bloomberg Green en spännande artikel och undersökning med fokus på omställningen till gröna energislag. I artikeln argumenterade man för att en marknad generellt når vad man beskriver som ”tipping point into widespread adoption” vid omkring 5 procent adoption rates (adoptionsfrekvens). I kartläggningen konstaterar man att 87 länder har nått sådana brytpunkter när det kommer till förnybar energi från vind och sol, men också inom andra centrala områden i den gröna transformationen. Läs mer i artikeln från Bloomberg. Det börjar med andra saker hända saker!
Just detta ser många av oss nu i vår närhet. Förra sommaren installerade min pappa solpaneler på huset och la i samma veva en beställning på en el-bil. Inte för att han tillhör den skara som är mest oroade över klimatet. Nej, han fattade sina beslut primärt baserat på småländsk ekonomisk medvetenhet (och delvis grundat i ett intresse för teknik).
Så.
Tekniken skriver om spelreglerna för lönsamhet. Något som allt mer har skapat en ny tävling inom näringslivet. Nämligen ⬇️.
Tävlingen mot NOLL – där GRÖNAST vinner!
En tävling som accelererar med kraft från flera håll:
För att vi måste. Klimatläget är akut.
För att våra kunder allt mer kräver detta.
Men OCKSÅ för att lönsamhet i allt större utsträckning stavas fossilfri och grön.
Med ytterligare och framtida politisk reglering lär näringslivets tävling mot noll bli ännu tydligare. Om vi ska titta med det positiva ögat har det redan börjat hända saker inom politiken. EU har sin Green Deal (2020) och USA Inflation Reduction Act (2022). 2022 blev Luiz Inácio Lula da Silva ny president i Brasilien och EU höjde ribban för utsläppshandeln där fler av utsläppen kommer att omfattas (från 40 till 70% av utsläppen) inom vad som kallas för 55 %-paketet. I slutet av 2022 enades världens länder om ett ”Parisavtal för biologisk mångfald”, där 30 procent av hav, land och vatten ska skyddas. Och så vidare.
Vissa politiska saker pekar åt rätt håll. Men långt ifrån allt. Att vår svenska “näringslivsvänliga” regering helt har missat poängen är tydligt. Eller flera poänger egentligen.
Att vi befinner oss i en ytterst allvarlig kris när det kommer till klimatet. En kris som inte handlar inte om isbjörnar och kommande generationer, utan om oss alla idag och framåt.
Att vi har ett Parisavtal att leverera på. Och att det ligger på politiken att ta ansvar och agera utifrån horisonter som räcker längre än näsan.
Att grön omställning inom näringslivet numera handlar om LÖNSAMHET, INNOVATION, KONKURRENSKRAFT och därmed SKATTEINTÄKTER. Och att en sådan transformation bara är möjlig med hjälp av politiskt stöd i form av regleringar, investeringar och handlingskraft.
Nedan är därför så oerhört knäppt på alla plan 🤯.
För två veckor sedan pratade ⭐️ Kate Raworth på Stockholm Impact Week 2023 (vilket jag pga att jag bor i London missade och kände stark FOMO kring). Hennes budskap är tydligt: NEJ, Sverige är inte på något sätt bäst i klassen. Våra utsläpp överskrider kraftigt gränserna för utsläpp av koldioxid i 🍩-modellen.
Om det är något jag rekommenderar både politiker och oss alla att titta på den här veckan så är det Raworths tydliga presentation, speciellt minuterna 4.00 - 8.50 och 25.15 - 26.00.
Andra toppenbra presentationer från årets Stockholm Impact Week är:
Hopp 💚
Man ska alltid avsluta på en positiv not. Vissa dagar är jag optimistisk – som när jag dyker ner i den allt snabbare teknikutvecklingen som i häpnadsväckande snabbt både skalar upp befintliga gröna lösningar och ständigt innoverar fram nya. All den innovation som gjort att tävlingen mot NOLL på allvar har börjat där GRÖNAST vinner.
Andra dagar känns minst sagt motiga. Som de när jag frustreras över hur trögt det går på andra plan.
Därför vill jag avsluta med att tipsa om en magiskt bra artikel som handlar om hopp, och hur svårt det kan vara att alltid hålla hoppets fana hissad. Men att vi ändå måste försöka. Den är författad av skriva-berörande-klimat-texter-geniet och omställningsaktivisten
. Om du inte redan följer hennes nyhetsbrev. Gör det. Hon lyckas nämligen bättre än någon annan sätta ord på alla de känslor som vi kan känna kopplat till klimatet. Så, klicka här och läs.Sist men inte minst.
Calle, om vi nån gång (mot förmodan) skulle ha för lite att göra på dagarna. Låt oss göra om den där analysen och fyrfältaren. Den här gången kan vi ju ladda ner rapporterna som PDF:er och låta AI göra analyserna. Det hade varit spännande att se vad vi hade kommit fram till 17 år senare.
Det var allt för den här veckan. Ta hand om er & varandra.
/ Judith
🥰 Tack för att du prenumererar på nyhetsbrevet Plötsligt i Framtiden! Om du har frågor eller tips på vad jag borde skriva om – kommentera gärna på LinkedIn eller skicka ett DM. & tipsa gärna andra som du tror skulle gilla att kika in i en framtid där teknik och hållbarhet är den gröna tråden.