Hej & vÀlkommen att kika in i framtiden med mig!
Som vanligt har vi (givetvis) ingen aning om hur framtiden kommer att se ut â men vi kan utgĂ„ frĂ„n att teknisk utveckling Ă€n mer kommer att slĂ„ oss med hĂ€pnad. Och att ALLT omkring oss behöver bli fossilfritt, hĂ„llbart och verka inom planetens grĂ€nser.
Den hÀr veckan tÀnkte jag att vi ska prata om teknikdriven transparens som gör det allt svÄrare för företag och nationer att dölja klimat- och miljöförstörande skelett i garderoben. Men vi ska börja med lite trendspaning.
VĂ€lkommen!
/ Judith
I vÄras tog jag initiativ till att samla ett gÀng mycket kloka individer för att producera en gemensam rapport. Den fick namnet 20 trender mot 2030 och vi dök bland annat ner i spÀnnande Àmnen som dessa:
AI för forskningsgrundade framtidsscenarier, Charlotte SundÄker
Tekniken fortsÀtter att förflytta det geopolitiska spelet, Aurore Belfrage
CirkulÀrt mode Àr klÀdjÀttarnas framtid (men inte för att de vill rÀdda planeten), Henrik Evrell
Innovationer utifrÄn beteendevetenskapliga principer,
Den smutsiga filmindustrin blir hĂ„llbar â och personlig, Joakim Skog
Gaming hjÀlper oss att simulera en mer hÄllbar framtid,
Opt-in revolutionen, Jesper Ă strömÂ
VÀxtförÀdling pÄ nolltid med gensaxen Crispr,
FramtidssĂ€kra affĂ€ren â förstĂ„ Gen Z, Karin WintherÂ
AI och andra teknologier förÀndrar arbetsplatsen, Tua Asplund
HÀr kan du ladda ner rapporten och lÀsa om alla trender mot 2030.
En av de trender som jag sjĂ€lv skrev om var radikal transparens â och sedan vi slĂ€ppte rapporten har det hĂ€nt en hel del inom omrĂ„det. I det hĂ€r nyhetsbrevet tĂ€nkte jag först ringa in vad radikal transparens handlar om och sedan gĂ„ in pĂ„ en nyhet som lĂ€r fĂ„ transparensen att ta ytterligare fart! Och vi börjar berĂ€ttelsen med en amerikansk ex-vicepresident.
đ Det osynliga blir synligt đ
FÄ har nog missat att Al Gore numera Àgnar sina dagar Ät klimatfrÄgan. Nyligen som talare pÄ TED Countdown och under rubriken What the fossil fuel industry doesn't want you to know. Har du inte sett presentationen, gör det!
Ett av projekten som Al Gore sedan en tid har engagerat sig i Ă€r Climate TRACE som med hjĂ€lp av satellitdata jobbar för att i detalj offentliggöra alla vĂ€rldens utslĂ€pp. Varje dag och minut samlas nĂ€mligen en massa global data om planeten in frĂ„n satelliter som svĂ€var runt jorden. Just satellitdata Ă€r inget nytt - dĂ€remot AI-lösningar och annan teknik som gör att vi pĂ„ helt andra sĂ€tt Ă€n tidigare kan analysera massvis med data. Och PLĂTSLIGT kan vi kartlĂ€gga sĂ„dant som tidigare har varit osynligt och oerhört svĂ„rt att mĂ€ta. UtslĂ€pp av vĂ€xthusgaser inkluderat.
Climate TRACE Àr ett globalt samarbete mellan bland annat NGOs, teknikbolag, den akademiska vÀrlden. I slutet av 2022 slÀppte man en lista pÄ de 72,000 största utslÀpparna frÄn hela vÀrlden. Datan finns ocksÄ tillgÀnglig i form av en interaktiv karta som du hittar hÀr: https://climatetrace.org/map
Tack vare ögon i rymden i kombination med sensorer och AI blir det allt svÄrare för bÄde nationer och företag att ducka för ansvar.
Ăven NASA jobbar pĂ„ liknande sĂ€tt med att mĂ€ta koldioxid i atmosfĂ€ren under vad de kallar OCO-2 Project. NASA kartlĂ€gger Ă€ven vĂ€xthusgasen metan som stĂ„r för ungefĂ€r 25 procent av klimatförĂ€ndringarna. Mycket av den metangas som slĂ€pps ut i atmosfĂ€ren idag gör det genom gaslĂ€ckor â bĂ„de sĂ„dana vi Ă€r medvetna och omdevetna om. Likt koldioxid Ă€r metangasen osynlig och omöjlig för blotta ögat att se, men med hjĂ€lp av teknik kan de synliggöras. I slutet av 2022 identifierade NASA 50 stycken vad de kallar  âsuperutslĂ€ppareâ (Super Emitters), belĂ€gna i Centralasien, Mellanöstern och USA.
Dessa riktigt stora utslÀpparna menar NASA framför allt kommer frÄn olja- och gasindustrin, frÄn avfallshantering och frÄn jordbrukssektorn. Den Europeiska rymdorganisationen ESA (European Space Agency) gjorde en liknande studie dÀr de i sin analys kom fram till att 50% av de största utslÀpparna av metan kommer frÄn regioner som har hög aktivitet inom urvinning av olja, gas, kol, mineraler och andra tyngre industrier.
Ăven FN har börjat mĂ€ta vĂ€xthusgaser i syfte att stötta policy- och branschförĂ€ndringar. FNs satellitbaserade system för att identifiera metangas kallas för Methane Alert and Response System, förkortat MARS.
Systemet kommer att anvÀndas för att identifiera stora metanlÀckor varefter man kommer att meddela regeringar och företag om utslÀppen, antingen direkt eller via partners, sÄ att dessa sedan kan vidta ÄtgÀrder. I rapporten An Eye on Methane frÄn United Nations Environment Programme kan du lÀsa mer.
Förutom att ge oss radikal transparens nÀr det kommer till utslÀpp hjÀlper ekvationen satellitdata + sensorer + AI oss att kartlÀgga allt fler saker. Som att följa hur glaciÀrer smÀlter och hur golfströmmen försvagas. Vi kan fÄ detaljerad information om brÀnder och översvÀmningar sÄ att vi kan agera snabbare. Vi kan fÄ hjÀlp att identifiera illegala saker sÄsom miljöbrott eller otillÄtet fiske. Vi kan övervaka kÀnsliga naturomrÄden och upptÀcka illegal avskogning. FÄ hjÀlp med att förutsÀga och övervaka skördar. Och sÄ vidare.
LÄt oss nu titta pÄ ett fÀrskt exempel som sannolikt kommer att ge rejÀl hÀvstÄng Ät den radikala transparensen.
Generativ AI ger sig in i leken
I augusti gick IBM och NASA ut med att de slĂ€ppt en AI-driven Foundation Model (grundmodell) som har trĂ€nats pĂ„ en massa satellitdata och som nu finns tillgĂ€nglig pĂ„ AI-plattformen đ€ Hugging Face. En modell som man beskriver som âa milestone in the application of AI for Earth scienceâ.
đ€ Om du kĂ€nner âVad sjutton Ă€r Foundation Models?â hittar du en pedagogiskt genomgĂ„ng hĂ€r > Generativ AI â förklarat med hjĂ€lp av glassđŠ
IBMs och NASAs öppna grundmodell kommer att göra analys av satellitdata bÄde mycket enklare och tillgÀnglig för alla.
âWe believe that foundation models have the potential to change the way observational data are analyzed and help us to better understand our planet. And by open-sourcing such models and making them available to the world, we hope to multiply their impact.â - NASA Chief Science Data Officer Kevin Murphy
Tidigare har sjÀlva analysdelen av satellitdata varit vÀldigt resurskrÀvande. Dels har AI inte kunnat analysera alla de scenarier som man har önskat. Och dels har mÀnniskor behövts för en hel del moment i tolkningsarbetet.
Den senaste tidens genombrott inom djupinlÀrning har förÀndrat vad som Àr möjligt. Med AI-baserade grundmodeller har algoritmer nu trÀnats upp pÄ massvis av ostrukturerad satellitdata och blivit svinvassa pÄ att sjÀlvstÀndigt tolka informationen.
Att foundation models har gett sig in i leken innebĂ€r att den radikala transparensen bĂ„de kommer bli betydligt mer tillgĂ€nglig (alla kan bygga nya lösningar med hjĂ€lp av open-source-modeller) och samtidigt dramatiskt sjunka i kostnad. En riktigt bra grej alltsĂ„ đŠŸđżđ„ł.
LÀs mer hÀr (NASA) och hÀr (IBM).
Vad betyder dÄ det hÀr?
NÀr information om utslÀpp blir allt mer tillgÀnglig för alla kommer det bli svÄrare för bÄde lÀnder och företag att ducka för ansvar. Radikal transparens kommer med stor sannolikhet att sÀtta ökad press pÄ aktörer att minska sina utslÀpp. Och det kommer bli svÄrare att Àgna sig Ät green washing och att bedriva verksamheter som förstör planeten.
Radikal transparens Àr givetvis inte den enda 𧩠i omstÀllningen, men en hoppfull teknikdriven kraft i rÀtt riktning.
Avslutningsvis ett konferenstips
Snart Ă€r det Ă€ntligen dags för ett av Ă„rets höjdpunkter â nĂ€mligen đ Internetdagarna! Extra bra blir det nĂ€r Paulina Modlitba modererar och sĂ€tter ihop innehĂ„ll. I Ă„r har Paulina bjudit in Tove Blomgren och mig att förelĂ€sa och diskutera kring temat âGlobala utmaningar krĂ€ver nya lösningarâ. Bland annat kommer jag att prata om just teknikdriven radikal transparens.
Internetdagarna Àr en prisvÀrd tvÄdagarskonferens (numera digitalt) som arrangeras av Internetstiftelsen (en stiftelse som i tisdags slÀppte den Ärliga upplagan av kioskvÀltaren Svenskarna och internet, men det har du nog inte missat).
Internetdagarna Ă€ger i Ă„r rum 20â21 november. Programmet och mer info hittar du hĂ€r. Kanske âsesâ vi dĂ€r!
/ Judith
đ„° Tack för att du prenumererar pĂ„ nyhetsbrevet Plötsligt i Framtiden! Om du har frĂ„gor eller tips pĂ„ vad jag borde skriva om â kommentera gĂ€rna pĂ„ LinkedIn eller skicka ett DM. & tipsa gĂ€rna andra som du tror skulle gilla att kika in i en framtid dĂ€r teknik och hĂ„llbarhet Ă€r den gröna trĂ„den.
Tack för att jag fick vara med i denna fina rapport och tack för Ànnu ett bra inlÀgg!