OmstÀllningen i en ny (Ebba)-Grön-tappning
Hej & vÀlkommen till Plötsligt i framtiden!
Den hÀr veckan kommer Ebba Grön och Bryan Adams att sÀtta ramarna för resonemanget. Men vi ska inte prata ett skvatt om musik, utan snarare resonera kring vad som behövs framÄt i klimatomstÀllningen.
För! NĂ€r det kommer till planeten jorden sitter vi alla i samma bĂ„t. Och för att en tillrĂ€ckligt kraftfull grön omstĂ€llning ska bli möjlig behöver alla förĂ€ndringskrafter jobba Ă„t samma hĂ„ll. Inklusive en stat som krokar arm med kapitalet i âen ny (Ebba)-Grön-tappningâ (đ„) â sĂ„ fyndigt formulerat av min podd-partner Aurore.
DÄ kör vi!
Judith
Summer of â69
Av böcker, poddar och dokumentĂ€rer har jag förstĂ„tt att sommaren 1969 var ovanligt hĂ€ndelserik; Woodstock, antikrigsdemonstrationer, Sharon Tate som mördades av Charles Mansons "familjâ, ett sista riktigt album frĂ„n The Beatles, en historisk mĂ„nlandning (!) och en 80-talsdĂ€nga dĂ€r Bryan Adams sjunger om perioden (men dĂ€r han egentligen verkar sjunga om nĂ„got annat Ă€n en Ă„rstid och ett Ă„rtal).
LĂ„t oss prata lite mer om đ đ dĂ„ det finns en massa anvĂ€ndbara lĂ€rdomar dĂ€rifrĂ„n.
NĂ€r Neil Armstrong som första mĂ€nniska satte sin fot pĂ„ mĂ„nen följdes detta av 500 miljoner mĂ€nniskor vĂ€rlden över genom svartvita TV-apparater. Faktum Ă€r (Ă la fun fact) att fĂ€rg-sĂ€ndningar i Sverige inleddes först Ă„ret efter (1970), men dĂ„ bara 6 timmar i veckan. Vi ska inte prata TV-historia, men jag tycker att detta tydligt illustrerar den relativt enkla teknik man hade tillgĂ„ng till pĂ„ den tiden jĂ€mfört med idag. Trots total avsaknad av imponerande AI-algoritmer och avancerade sensorer lyckades man ta det dĂ€r lilla steget för mĂ€nniskan â men enorma klivet för mĂ€nskligheten.
Kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen utgjorde under perioden en tydlig politisk spÀnning, dÀr kapprustningen till rymden var ett sÀtt att tÀvla i teknologiskt övertag. Apollo 11:s lyckade landning blev pÄ mÄnga sÀtt den ultimata vinsten för USA. Ja, ni kan sannolikt berÀttelsen.
Nu till sjÀlva grejen.
8 Är tidigare (1961) hade president John F. Kennedy presenterat sin vision om att USA skulle landa pÄ mÄnen under 1960-talet. NÀr han presenterade detta fanns det inte nÄgon plan för HUR man skulle nÄ dit. Det som lanserades var en pÄ snudd till galen mÄlsÀttning för en gigantiskt stor och komplex utmaning. Dessutom med en vÀldigt tight tidsram.
Men vad var det dÄ som gjorde att man ÀndÄ lyckades? Just detta har benats ut i den vÀldigt lÀsvÀrda boken Mission Economy (2021) som Àr skriven av en av mina egna favoriter; ekonomen och författaren Mariana Mazzucato.
Mazzucato belyser bland annat att den dĂ„varande amerikanska regeringen i mĂ„nlandningsprojektet var vĂ€ldigt framgĂ„ngsrika i att skapa en kĂ€nsla av att det var brĂ„ttom (âsense of urgencyâ) och att sĂ€tta upp tydliga och ambitiösa mĂ„l för att uppnĂ„ detta verkligt extraordinĂ€ra; att inte bara landa pĂ„ mĂ„nen utan ocksĂ„ fĂ„ alla astronauter oskadda hem igen. Inom mindre Ă€n ett decennium.Â
Förutom punkterna ovan lyfter Mazzucato ocksĂ„ upp risktagande, innovation och dynamiska sĂ€tt att organisera sig som centrala. Och ett lĂ€ra-lĂ€ngst-med-vĂ€gen-arbetssĂ€tt med experimenterande i fokus âŹïž.
âNASA shows that solutions are found by organizations and people willing to participate and experiment, not by picking supposedly good solutions in advance and trying to make them work. Experimenting with a portfolio of different solutions to a problem can be likened to classic insurance policy: it avoids putting all the eggs in one basket, which is the danger with alighting on a single solution too early.â â Mission Economy
Sist med inte minst lyfter Mazzucato fram det dynamiska partnerskapet mellan offentlig och privat sektor som absolut avgörande.
SĂ„ hĂ€r mer Ă€n 50 Ă„r senare anvĂ€nder vi ofta begreppet Moonshot Thinking nĂ€r vi försöker ta oss an gigantiska och meningsfulla utmaningar. Och försöker att lösa dessa med hjĂ€lp av teknik, innovation och imponerande samarbetsförmĂ„ga.Â
Klimatlandningen
Vi Àr mÄnga som skulle sÀga att dagens motsvarighet till mÄnlandningen Àr klimatomstÀllningen som nu krÀver mÄnga av de komponenter som mÄnlandningen hade. Plus en massa mer.
Mazzucato skriver i sin bok att mĂ„nlandningen pĂ„ ett sĂ€tt var enklare Ă€n dagens klimatomstĂ€llning. PĂ„ 1960-talet behövdes visserligen stöd frĂ„n medborgarna, men mĂ„nlandningen stĂ€llde inte nĂ„gra krav pĂ„ att mĂ€nniskor skulle förĂ€ndra sina liv. Dagens klimatomstĂ€llning sker inte 384 400 kilometer bort, utan till stor del mitt ibland oss i de liv som vi lever. Och förĂ€ndring generellt upplevs ju dessvĂ€rre som jobbig för mĂ„nga â Ă€ven nĂ€r det leder till nĂ„got som Ă€r bĂ€ttre (lĂ€s mer i artikeln Varför Ă€r det sĂ„ rackarns svĂ„rt att rusta för framtiden?, skriven av mig och
).
NĂ€r klimatomstĂ€llningen nu Ă€r den nya mĂ„nledningen â ja, dĂ„ behöver vi en stat och ett kapital som pĂ„ allvar krokar arm.
Förutom det som president Kennedy gjorde (lansera en tydlig vision, bryta ner till tydliga delmÄl, skapa sense of urgency, allokera statliga resurser, jobba tillsammans med nÀringslivet osv) behöver staten idag ocksÄ kliva in för att:
Med hjÀlp av lagar, skatter och subventioner styra om sÄ att det fossilfria och cirkulÀra gynnas. Och förbjuda vissa saker som Àr ohÄllbara.
Se till att nya investeringar i olja och gas stryps. Inklusive styra bort vĂ„ra gemensamma pensionspengar frĂ„n det fossila (om vi inte aktivt placerar om dem hamnar en hel del av stĂ„larna dĂ€r đł).
Finansiera F&U sÄ att teknik i dess tidiga skeden (deep tech, climate tech mm) ska kunna nÄ tekniska och ekonomiska brytpunkter.
Bygga ut den fossilfria energin. Framför allt vÄra industrier kommer att behöva MASSA grön energi för att kunna stÀlla om.
Investera i all den nya och uppdaterade infrastruktur som behövs i omstÀllningen (energinÀt, jÀrnvÀgar, malmbana mm).
Se över, förenkla och snabba upp en rad godkÀnnandeprocesser.
Och! Regeringen behöver erbjuda stabilitet, förutsÀgbarhet och lÄngsiktighet nÀr det kommer till reglering och investeringar. NÄgot som bland annat Hagainitiativets Nina Ekelund belyser Àr avgörande nÀr vi samtalade med henne nyligen. Idag springer nÀringslivet snabbare Àn staten, vilket försvÄrar för företagens konkurrenskraft.
âFöretag som tar klimatfrĂ„gan pĂ„ allvar kommer att överleva. Och om regeringen saktar ner klimatomstĂ€llningen i Sverige sĂ„ innebĂ€r det att mĂ„nga jobb riskeras och att incitamenten för tillvĂ€xt minskar.â - Nina Ekelund
SÄ behövs ocksÄ en massa globala samarbeten sÄklart, bland annat för att fÄ till ett globalt pris pÄ koldioxid (lÀs mer hÀr). Och ett EU som fortsatt driver pÄ i hÄllbarhetsfrÄgorna. Glöm med andra ord inte att rösta!
Staten och kapitalet
NÀr vi alla sitter i samma bÄt behöver vi kroka arm. Inte minst staten med kapitalet. Just detta pratade jag och Aurore om i senaste avsnittet av Cow on the Ice.
I minut 8.04 och framĂ„t dyker vi ocksĂ„ ner i det dĂ€r med statens roll nĂ€r det kommer till forskning och utveckling. I tidiga skeden, dĂ„ risken Ă€r för hög för det privata kapitalet att ge sig in, kan staten spela en viktig roll för att kicka igĂ„ng innovationer med potential att bli banbrytande. Tittar vi historiskt finns det massvis av exempel pĂ„ viktigheter som möjliggjorts tack vare statliga satsningar â exempelvis mikroprocessorer, sjĂ€lvaste internet, GPS:en, kĂ€rnkraft, solceller, en massa olika lĂ€kemedel, bioteknik och sĂ„ vidare. Mer om det i podd-avsnittet.
TillÀggas bör att nej, den emoji-kryddade visualiseringen hÀr ovan ger inte en fullstÀndig bild av hur teknisk utveckling sker + hur finansiÀrernas roll ser ut. Massvis av privat kapital investeras ocksÄ i tidiga TRL-skeden (definition nedan), framför allt hos BigTech-bolagen. Men du fattar.
Technology Readiness Levels (TRL): Det finns olika sĂ€tt att försöka beskriva var en teknologi befinner sig pĂ„ sin utvecklingskurva. Den sannolikt mest vĂ€lkĂ€nda metoden Ă€r Technology Readiness Levels som frĂ„n början utvecklades av NASA pĂ„ 1970-talet. Skalan strĂ€cker sig frĂ„n 1 till 9 och dĂ€r de fösta stegen Ă€r de mest riskfyllda och osĂ€kra faserna. PĂ„ nivĂ„ 4-6 har tekniken kommit lite lĂ€ngre, validerats och visar tecken pĂ„ att funka. Och vid stadie 7 och framĂ„t, ja dĂ„ Ă€r marknaden redo att fullt ut börja anvĂ€nda lösningen. Och i steg 9 Ă€r lösningen âdet nya normalaâ.
Det var allt för den hÀr veckan.
Ta hand om er sÄ hörs vi snart igen.
/ Judith
đ„° Tack för att du prenumererar pĂ„ nyhetsbrevet Plötsligt i Framtiden! Om du har frĂ„gor eller tips pĂ„ vad jag borde skriva om â kommentera gĂ€rna pĂ„ LinkedIn eller skicka ett DM. & tipsa gĂ€rna andra som du tror skulle gilla att kika in i en framtid dĂ€r teknik och hĂ„llbarhet Ă€r den gröna trĂ„den.