Hej & välkommen till 🚀 Plötsligt i Framtiden!
Solen ☀️ tittar fram och ger energi, samtidigt som AI:s baksidor blivit allt tydligare den senaste veckan. Inte minst genom Claude Mythos, som bland annat kallats “the most dangerous model ever”.
Men det är just det som är paradoxen. Samma teknik som oroar driver också innovation i rasande takt och öppnar upp för nya genombrott inom bland annat Deep Tech, från hållbarhet till hälsa och nya material. Sådant som framtiden behöver.
Den här veckan pratar vi om just det: riskerna och möjligheterna. Men också om tårtan som i veckan har besökt Rosenbad.
Då kör vi.
/ Judith
Mythos
Förra veckan berättade AI-labbet Anthropic om modellen Claude Mythos Preview, en ny så kallad “general-purpose language model”. På ren svenska: en AI som kan förstå, resonera och generera text, kod och analyser inom de flesta olika domäner. Helt enkelt en ny och vassare generation än de vi tidigare har sett. Kopplar vi dessutom på agenter får vi teknik som inte bara kan tänka, utan också på egen hand utföra uppgifter, testa system och interagera med andra verktyg.
Men där är vi inte än. Mythos har nämligen inte lanserats öppet. Än. Den anses helt enkelt vara för kraftfull.
Anledningen? Den har särskilt imponerande förmågor inom cybersäkerhet. Mythos kan identifiera sårbarheter, analysera komplex kod och simulera attacker på en nivå som tidigare varit omöjlig att uppnå. Och det omvända: i fel händer skulle den kunna användas för att automatisera intrång, hitta säkerhetshål i stor skala och kraftigt sänka trösklarna för cyberattacker.
Av den anledningen har Anthropic startat vad man kallar för Project Glasswing, ett initiativ för att använda tekniken för att stärka säkerheten i väldens mest kritiska mjukvara och förbereda branschen för en ny era av AI-drivna cyberhot. Till projektet har ett femtiotal aktörer bjudits in, bland andra Microsoft, NVIDIA, Apple och Google. Tanken är enkel: ligga steget före angriparna.
Det har pratats mycket om detta, och igår gästade jag SVTs Morgonstudion för att reda ut vad det här faktiskt innebär.
Några av mina poänger:
Mythos är en föraning om vad som kommer
Vi ser nu vad som är möjligt i händerna på ett ansvarstagande AI-labb. Men liknande förmågor kommer högst sannolikt utvecklas av andra aktörer som inte har samma fokus på säkerhet och konsekvenser. Då ökar risken för en helt ny typ av cyberhot, där attacker kan skalas upp, automatiseras och bli betydligt mer sofistikerade.
Cyberattacker kan bli både snabbare och billigare
Det som tidigare krävde specialistkompetens och mycket tid kan snart göras av fler, snabbare. AI kan identifiera svagheter, skriva exploit-kod och testa angrepp i en takt som människor inte kan matcha. KTH-professorn Pontus Johnson menar att läget är akut när det gäller samhällets mest kritiska funktioner. I Svenska Dagbladet säger han att det är dags att gå upp i stabsläge: “Jag har inte sett ett cyberhot som har varit så akut någonsin.” Länk till artikeln här.
Banksektorn är särskilt exponerad
Vårt moderna finansiella system bygger i grunden på digital infrastruktur. Pengar är ettor och nollor. Därför blir banker och betalningssystem naturliga mål. Med kraftfull AI ökar risken för mer avancerade intrång, manipulation av system och nya typer av bedrägerier. Men det stannar inte där. Även samhällskritisk infrastruktur är sårbar, från myndighetssystem till funktioner som styr vatten, energi och andra grundläggande tjänster.
Det här är början på en AI-driven säkerhetsera
Vi går från en värld där cybersäkerhet är reaktiv till en där den blir proaktiv och AI-driven. Organisationer som inte tar detta på allvar riskerar att hamna långt efter.
➜ Nyhetsinslaget hittar du här.
Är du intresserad av mer detaljer? Det finns ett 245 sidor långt dokument från Anthropic som beskriver hur modellen fungerar, dess förmågor, risker och hur den bör användas: Claude Mythos Preview System Card
Nu, en annan sida av AI.
Tårtan på turné
Som vi vet kan AI också användas för att effektivisera våra samhällen, frigöra tid och resurser i offentlig sektor och fatta bättre beslut. Rätt använt kan det både höja kvaliteten och sänka kostnaderna.
AI öppnar även för helt nya möjligheter i skärningspunkten mellan teknik och naturvetenskap. När teknik möter molekyler, biologi, nya material och energi ser vi konturerna av nästa stora innovationsvåg. I denna kan tekniken hjälpa oss att upptäcka nya material som exempelvis binder koldioxid, bygga mer effektiva energisystem och ta fram lösningar som tidigare varit bortom räckhåll, både i hastighet och skala.
Tidigare i veckan hade jag och mina kollegor på Norrsken Foundation möjlighet att besöka Rosenbad för att prata om just detta. Möjligheterna med AI, men också vad som krävs för att omsätta potentialen i verklig nytta. Hur vi bygger rätt kompetens, rätt incitament och rätt samarbeten för att gå från experiment till implementering, och från enstaka initiativ till verklig systempåverkan.
Och inte bara vi, utan ett gäng utvalda ⭐️ framtidsbyggare där AI är en naturlig del av lösningen:
🐄 Agteria - utvecklar molekyler för att bland annat minska metanutsläpp från boskap, med potential att påverka ~1% av globala utsläpp
⛰️ Berget AI - AI-infrastruktur och beräkningskapacitet för Europa
🫎 Flox - AI för att tolka och förstå djurs beteenden och kommunikation (inklusive att prata med djur)
⚡️ Lavoit - använder AI för att effektivisera och sänka kostnaden för grön vätgasproduktion
🛰️ Unearth Data - omvandlar klimatdata till operativa beslutsunderlag för företag och organisationer
🔒 Astralis Foundation - fokuserar på säker och ansvarsfull AI med samhällsnytta i centrum
🧅 Brave Onion - AI-baserad individanpassning inom psykiatrisk vård och behandling
🧠 Kognity - digitala läromedel och plattform för datadrivet lärande i skolan
🩺 Kry - digital vårdplattform med läkare och psykologer via app
🌲 Terra Labs - använder satellitdata och AI för att optimera beslut inom skogsbruk och markanvändning
Stort tack Erik Slottner och Jessica Rosencrantz för inbjudan.
Kul också att tårtan numera bor på Rosenbad (AI-tårtan lanserade jag för ett år sedan, och nu är även NVIDIA inne på samma 🎂-spår). Låt oss använda den som metafor för vad som faktiskt krävs: rätt ingredienser, samspel och viljan att faktiskt få saker att hända. Läs mer här under.
The European Deep Tech Report 2026
På tal om molekyler, biologi, nya material och energi. Nu ska vi kasta oss över The European Deep Tech Report 2026 som släpptes för några veckor sedan.
Deep Tech är när vetenskapliga genombrott lämnar labbet och blir till produkter och bolag som förändrar samhället. Och om vi blickar framåt är det just den typen av innovationer vi kommer att behöva mer än någonsin, för att hantera utmaningar som klimatförändringar, resursbrist och en åldrande befolkning.
Enligt rapporten har Europa mycket som talar för sig.
Här finns stark teknisk talang. Idag står Europa för 30 % av världens främsta Deep Tech-universitet och utbildar dubbelt så många inom naturvetenskap och teknik som USA.
Marknadsmöjligheter finns också, där geopolitiska drivkrafter ökar efterfrågan på suverän teknologi, AI-infrastruktur och lokala leveranskedjor. Och kapitalet växer, åtminstone i de tidiga skedena. Här listas Sverige som ett av de länder med högst andel investeringar i Deep Tech.
Allt fler regeringar i Europa ser möjligheten att driva ekonomisk tillväxt genom innovationsinvesteringar och använder policy samt offentligt kapital för att satsa på områden som AI, halvledare, rymd och försvar som strategiska tillväxtmotorer – men i grunden drivs mycket av investeringarna också av behovet att lösa stora samhällsutmaningar som klimatförändringar, resursbrist och energisystem i omställning.
Men, det finns tydliga utmaningar.
När bolagen har kommit lite längre och ska skala upp saknas ofta kapital i Europa. Upp till 70 procent av finansieringen i senare rundor kommer från investerare utanför Europa. Det leder till att bolag säljs, flyttar eller i praktiken växer vidare någon annanstans. Det årliga finansieringsgapet uppskattas till mellan 4 och 24 miljarder dollar.
Så bilden är dubbel.
Förutsättningarna finns. Talangen finns. Behoven finns.
Men om Europa ska bli en verklig kraft inom Deep Tech krävs det att vi klarar av att ta idéer hela vägen, inte bara till startup, utan till global påverkan.
➜ Här kan du läsa hela rapporten.
Megatrender för 2026
Kan du inte få nog av spännande och matnyttiga rapporter? Då är finska Sitra nästa tips – perfekt om du vill ge framtidsmusklerna en omgång.
Sitra är en oberoende organisation som arbetar för att stärka långsiktigt tänkande och handlingskraft, med målet att skapa välmående och ekonomisk utveckling inom planetens gränser. Tänk en mix av tankesmedja, investerare och förändringsmotor.
Deras framtidsrapporter och analyser är alltid både insiktsfulla och inspirerande. Senast ut: Megatrends 2026. Rapporten delas in i fyra perspektiv: People, Power, Nature och Technology – och bjuder på analyser och scenarier som är minst lika relevanta för Sverige som för Finland. Du hittar rapporten här.
Det var allt för den här gången.
Ta hand om er så hörs vi snart igen!
/ Judith
🥰 Tack för att du prenumererar på nyhetsbrevet Plötsligt i Framtiden! Om du har frågor eller tips på vad jag borde skriva om – kommentera gärna på LinkedIn eller skicka ett DM. & tipsa gärna andra som du tror skulle gilla att kika in i en framtid där teknik och hållbarhet är den gröna tråden.
Arbetshypotes #1: Mänskligheten befinner oss just nu (2026) i första fasen av vad som med fog skulle kunna betecknas som en kognitiv motsvarighet till den fysiska ”Cambrian Explosion” - som ägde rum för sisådär 540 miljoner år sedan… och som därför borde döpas till ”Cambrian Explosion 2.0” eller ”Holocen Explosion” vilket nu leder till skapandet av en ” Continubiquitous Cognosphere” , som ett nytt kognitivt lager ovanpå/runt/inuti den redan existerande Atmosfären-Biosfären.