AI-paradoxen – både vårt största hopp och ett potentiellt megahot
Varför är AI så speciellt? Och vad betyder paradoxen?
Teknisk utveckling kommer nästan alltid med två sidor – skapar nya möjligheter men för också med sig olika former av utmaningar som vi behöver hantera. Extra tydlig blir denna paradox när det kommer till AI där möjliga hot just nu ställer upp sig på rad. I den här posten tänkte jag bena ut varför jag tror att AI både är vårt största hopp och ett potentiellt megahot. Samtidigt.
Först tänkte jag dock reda ut vad som gör just AI så speciellt.
Artificiell intelligens är en så kallad “General Purpose Technology, "GPT", vilket betyder att den inte lever in något avgränsat hörn inom en avgränsad bransch. Nej! En GPT-teknologi tenderar att påverka det mesta runt omkring oss – grundkomponenterna i samhället och ekonomin inkluderat. Exempel på historiska GTP:er är ångmaskinen, elektriciteten och internet.
I och med de senaste årens genombrott inom underkategorierna maskininlärning och djupinlärning är AI nu på god väg att skriva om spelreglerna för världen runt omkring oss, där det mesta i snabb takt kommer att AI-fieras. Med stor sannolikhet på mer genomgripande sätt än vad vi kan föreställa oss. Förändringar som kommer att ske oavsett område och bransch. Och oavsett vad vi jobbar med och hur vi lever våra liv.
Sannolikt kommer den allt snabbare AI-utvecklingen att ha två sidor. Låt oss nu reda ut vad det betyder.
Teknikens paradox
Att teknisk utveckling både ger oss nya möjligheter och utmaningar har vi sett gång på gång i historien. Det var inte länge sedan vi landade i en “techlash” – teknikbaksmälla på svenska – där sociala medier med sina annonsbaserade affärsmodeller gav demokratin en rejäl smäll. Plattformar som premierat "engagerande" innehåll som missgynnat människan och samhället. Och gett plats åt falska nyheter, automatiserade botar och trollarméer som spridit dynga och listig propaganda. Vi kan den berättelsen.
Även om en teknologi utvecklas i ett ”bra-för-världen-syfte” kan det ibland slå fel, som i fallet med sociala medier. “Oj, det blev inte som vi hade tänkt oss". Eller så kan en teknologi som utvecklats för dessa goda syften användas för helt andra saker där de snarare skadar oss. För att det ska bli lite mer greppbart, låt oss titta på några konkreta exempel. Och vi börjar inom området hälsa.
Artikel 1, artikel 2
Idag tränas AI-algoritmer upp inom vården för att kunna analysera röntgenplåtar och identifiera både elakartade tumörer, och godartade tumörer som riskerar att utvecklas till elaka varianter. Detta är moment som tidigare bara läkare har gjort. Att ta hjälp av teknik i analysfasen inom vården innebär dels att risken för mänskliga fel minskar, men också att kostnaderna går ner och vårdköerna kan bli kortare. Att ta hjälp av AI innebär inte att läkaren står utan jobb, snarare att en specifik del automatiseras och effektiviseras, så att läkaren får mer tid över till andra delar där hon också behövs – som att kunna ge mer tid för möte med patienter.
Analysen av röntgenplåtarna ingår i en underkategori inom AI som kallas för datorseende. Samma typ av teknologi möjliggör också för det som kallas för "deep fake" – det vill säga att bilder och filmer kan manipuleras på ett väldigt trovärdigt sätt med hjälp av AI. Computer Sweden ställde sig 2018 frågan “Vad händer när det ofrånkomligen börjar spridas videor med makthavare i prekära men fejkade situationer, med falska uttalanden från politiker, eller rentav med falska gärningsmän i terrordåd eller grova brott?" Fem år senare ser vi nu att AI-genererade bilder på makthavare, kändisar och på oss alla börjar ta fart ordentligt.
Här kan du läsa mer om bild 1, bild 2 och bild 3.
Förutom att ägna sig åt deep fake är datorseende också den teknik som gör det möjligt att utveckla autonoma vapensystem, eller mördarrobotar som de också kallas. Läskiga stridsmaskiner som kan använda dödligt våld och bekämpa mål utan mänskliga operatörer som styr. Läs mer här.
Jag tror att den har blivit tydlig nu.
Paradoxen.
Då är vi redo att dyka ner djupare i de båda sidorna.
De andra artiklarna i AI-paradox-serien:
/ Judith Wolst