AI i framkant, mänsklig kreativitet & hållbara munkmodeller
Dessutom, PLÖTSLIGT i London 🇬🇧
Det är inte bara tekniken som då och då uppnår plötslighet som utlöser förändringar runt omkring oss. Även jag befinner mig i ett tillstånd där livet plötsligt har förändrats. Anledningen? En flytt till London!
Under ett år framåt kommer jag och min familj att leva och andas brittisk luft. Förhoppningsvis kommer vi att lära oss en massa nya saker, bryta mönster och utmana våra tankar.
Exakt hur min vardag kommer att se ut de kommande 12 månaderna har jag ännu inte bestämt. Det jag vet är att jag kommer att fortsätta involvera mig i projekt kopplat till teknik och klimatomställning. Så! Känner du någon Londonbo verksam inom området som jag borde träffa tar jag gärna emot tips 💖.
Nu till nyhetsbrevet som den här veckan har temat 🇬🇧 +🌿 + 🤖. Nedslagen blir följande:
AI för en hållbar framtid
Betydelsen av kreativitet i en tid av smarta maskiner
Friterad deg som visar vägen framåt
En Net-Zero-guide för beslutsfattare och organisationer
Då kör vi!
/ Judith
– 🤖 🤖 🤖 –
Banbrytande AI-genombrott
En av de mest intressanta teknikbolagen just nu startades i London år 2010. Tre år senare köptes man upp av Google. Och 2016 besegrade bolagets algoritm AlhpaGo världsmästaren i det kinesiska strategispelet Go. Vilket bolag pratar jag om? Jo, DeepMind (som fortfarande har sitt huvudkontor i London).
DeepMind har under åren levererat en mängd viktiga innovationer och tekniska genombrott när det kommer till AI. Dels anses AlphaGo (2016) vara en milstolpe när det kommer till framsteg inom maskininlärning. Min personliga favorit är AlphaFold som 2022 kartlade världens alla proteiner – något som forskare brottats med i över 50 år. Framsteg så pass imponerande att tidningen Forbes kallar AlphaFold ”The Most Important Achievement In AI Ever”.
Varför detta är viktigt och vad tekniken kan användas till sammanfattas i videon här här under (den är 2 minuter lång). Vill du investera 40 minuter på att djupare förstå vad vi pratar om kommer också tips på podd-avsnitt.
Podcast: A breakthrough unfolds - DeepMind: The Podcast
Idag finns DeepMinds databas över proteinerna tillgänglig både för forskarvärlden och för kommersiellt bruk på. Med en ”vetenskaplig googling” går det att hitta information om hur varje känt protein veckas ihop i sin unika och komplexa 3D-struktur.
En av oändligt många möjliga tillämpningar av den omfattande kartläggningen handlar om att utveckla nya typer av enzymer som kan bryta ner plast. Något som forskarna John McGeehan och Rosie Graham vid University of Portsmouth i samarbete med DeepMind håller på med.
Alphabet – Googles moderbolag sedan 2015 – ska nu lägga ett större fokus på att använda AI för att lösa de största utmaningarna som världen står inför. I april tidigare i år meddelade Sundar Pichai att DeepMind och the Brain Team från Google Research går samman till en fokuserad enhet som man gett, håll i er nu 🥁, det kreativa namnet Google DeepMind. Här ska talanger, teknik och resurser användas för att bland annat ge sig på utmaningar kopplat till klimatet.
“We’re applying the latest AI developments to help fight climate change and build a more sustainable, low-carbon world” - Citat
Efter nästan två årtionden övergav Google 2018 sitt motto “Don’t be evil” för att istället vägledas av Alphabets löfte att “Do the right thing”. Jag är övertygad om att AI verkligen kan spela en viktig roll i klimatomställningen, bland annat genom att ge oss innovation med superkrafter – något som jag skrivit en lång artikel om här. Låt oss därför hoppas att Google DeepMind med full kraft använder sina imponerande algoritmer för att på olika sätt ge oss ökad grön hävstång.
– 👩🦰 🧓🏾 👶🏻 –
Länge leve kreativiteten!
I en tid där AI spelar en allt större roll behöver vi komplettera maskiners skapande med våra mänskliga förmågor. En av dessa mänskliga förmågor handlar om kreativitet. Men hur gör vi då för att få vår mänskliga kreativitet att blomstra? Att låta små varelser fulla av fantasi formas av dagens skolsystem är kanske inte lösningen?
Do Schools Kill Creativity? är rubriken på en av de mest legendariska TED-föreläsningarna någonsin. Med hjälp av skarp brittisk humor, underbar personlighet och kompetens har Sir Kenneth Robinson tagit många av oss med storm.
“Picasso once said this, he said that all children are born artists. The problem is to remain an artist as we grow up. I believe this passionately, that we don’t grow into creativity, we grow out of it. Or rather, we get educated out of it. So why is this?” - Sir Kenneth Robinson
Även om du har sett presentationen är den värd att se igen. Igen. Och igen.
Dessvärre lämnade Sir Kenneth Robinson denna planet för några år sedan. Minnet av honom lever kvar och ytterligare sevärda föreläsningar finns att se på TED.com.
– 🍩 🍩 🍩 –
Friterad deg med socker
Mitt utskick förra veckan handlade om glass – Glassmodellen för Generativ AI – och nu vill jag prata om ännu en onyttighet. (Yepp, socker är dessvärre en av mina få mer problematiska laster i livet). Den friterade deg vi ska prata om nu är dock verkligt värdefull!
Brittiska Kate Raworth är en hyllad ekonom och en av mina personliga favoriter. 2012 presenterade hon för första gången sin doughnut-modell (i rapporten A Safe and Just Space for Humanity) och i nästa steg som en storsäljande bok. Där munken utgör en modell över hur en hållbar ekonomi borde se ut.
Du har säkert stött på ⭐️ Raworth i olika sammanhang där hon beskriver hur hon tröttnade på att befintliga ekonomiska modeller varken tog hänsyn till planetens gränser eller tog höjd för alla människors välmående. Hon menar att en ekonomi inte kan vara hållbar över tid om vi inte väger in både det planetära och det sociala.
Raworth beskriver att en ny ekonomin behöver vara ”regenerative and distributed by design”. Regenerativ betyder att det vi utvecklar behöver kunna återbildas eller återskapa sig självt – inom planetens villkor. Och distribuerad att de värden som vi bygger ska fördelas mycket mer rättvist mellan alla som är med och bidrar.
Det fina med munkmodellen är inte bara att onyttig friterad deg får en ny innebörd, utan också dess enkelhet.
I den yttre ringen illustrerar planetens ekologiska gränser – utifrån Johan Rockströms & Stockholm Resilience Centres 9 planetära gränser.
Inre ringen utgör ”the social foundation”. 12 olika social faktorer såsom hälso- och sjukvård, utbildning och jämlikhet.
Pallar du inte läsa boken kan jag tipsa om följande podd-intervjuer med Raworth:
The Rest is Politics - Kate Raworth: Doughnut economics and thriving in balance (juni 2023)
Freakonomics Radio: Is Economic Growth the Wrong Goal? (feb 2023)
Avslutningsvis vill Raworth inte att hennes 🍩-modell ska stanna vid en tjusig teori och populär bok, utan också leda till verklig handling. Därför har hon etablerat Doughnut Economics Action Lab (DEAL), en organisation som har till syfte att stötta “changemakers” över hela världen – städer, regioner, länder, platser, företag, myndigheter med flera. Här jobbar man tillsammans fram konkreta idéer som leder till positiv förändring, lär av varandra och etablerar nya typer av samarbeten.
Spana gärna in organisationens webbplats doughnuteconomics.org och gå med i deras community så ses vi kanske där!
– 🌿⚡️🐝 –
En guide för beslutsfattare och organisationer
Avslutningsvis vill jag tipsa om en MEGA-BRA 🇬🇧-rapport som beteendeexperten
nämnde om i vår gemensamma framtidsrapport “20 trender mot 2030” – på Substack ➡️ .How to build a Net Zero heter den brittiska rapporten och är skriven av The Behavioral Insight Team. På den positiva sidan konstaterar man bland annat att “88% of people in the UK would like to make more sustainable choices if they could.” Kruxet är dock att väldigt mycket ligger utanför den enskilda individens kontroll. Och att det idag finns för många hinder för människor att välja alternativ som tar oss mot Net Zero. Att de mer hållbara alternativen är “too expensive, too inconvenient, too unappealing or simply not the default or norm we are used to.” Vi behöver därmed fokusera betydligt mer på insatser som klassificeras som “uppströms” och “mellanströms”. Vad det betyder och vad som behövs för att ställa om kan du läsa mer om i rapporten. Den är värd din tid, jag lovar!
Det var allt för den här veckan!
Nästa gång tänkte jag nog att vi ska fortsätta att prata om glass. Och dyka ner i det övre lagret av den Generativa AI-glassen.
På återhörande!
/ Judith
🥰 Tack för att du prenumererar på nyhetsbrevet Plötsligt i Framtiden! Om du har frågor eller tips på vad jag borde skriva om – kommentera gärna på LinkedIn eller skicka ett DM. & tipsa gärna andra som du tror skulle gilla att kika in i en framtid där teknik och hållbarhet är den gröna tråden.
Heja!!